- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
149

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

mål? Jag ser dig blek och skälvande, och jag är
alltjämt så känslig för dina ringaste lidanden, att jag
fruktar att alltför svårt nedslå dig med mina
förebråelser. Men, Manon, det säger jag dig, mitt hjärta
är genomstunget av sorgen över ditt förräderi. Slika
sår tillfogar man icke en älskare, om man icke har
beslutit hans död. Detta är tredje gången, Manon,
jag har noga räknat dem, det är icke möjligt att
förgäta sådant. Dig tillkommer det att nu på stunden
avgöra vilket parti du vill taga, ty mitt bedrövade hjärta
kan icke än en gång utstå en så grym behandling.
Jag känner, att det dukar under och är färdigt att
brista av sorg. Jag kan icke mer, tillade jag, i det jag
sjönk ned på en stol, jag har knappast ens styrka
att tala och hålla mig upprätt.

Hon svarade icke ett ord, men då jag satt mig,
segnade hon ned på sina knän och stödde sitt huvud
mot mina, i det hon dolde sitt ansikte med mina
händer. Jag kände i detsamma, att hon vätte dem med
tårar. I .gudar, så det stormade inom mig!...

— Ack Manon, Manon, återtog jag med en suck,
det är väl sent att skänka mig tårar, sedan du vållat
min död. Du hycklar en bedrövelse, som du icke kan
känna. Det största av dina lidanden är utan tvivel
min närvaro, som städse varit oläglig för dina nöjen.
Upplåt dina ögon och se vem jag är — man gjuter
icke så ömma tårar för en olycklig, som man bedrager
och hjärtlöst övergiver.

Hon kysste mina händer utan att skifta ställning.

— Obeständiga Manon, började jag ånyo,
otacksamma och opålitliga flicka, var äro dina löften och
var äro dina eder? Du tusenfalt flyktiga och grymma
älskarinna, var har du gjort av den kärlek, som du
svor mig senast i denna dag? Rättfärdiga Försyn, kan
en trolös kvinna så driva gäck med dig efter att så
heligt ha åkallat dig som vittne? Är det då meneden
som skördar belöning? Förtvivlan och övergivenhet
är vad som väntar beständigheten och troheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 12 16:17:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free