- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
154

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 den ändan föreslog jag honom att tillsända dig den där nya älskarinnan redan i afton för att få en lägenhet att skriva till dig; jag var nödsakad att tillgripa denna fint, emedan jag icke kunde hoppas, att han skulle lämna mig fri ett ögonblick. Han skrattade åt mitt förslag och kallade på sin lakej, och sedan han frågat denne, om han kunde oför-tövat finna rätt på hans förra älskarinna, sände han ut honom att söka henne härs och tvärs. Han föreställde sig, att det var till Chaillot hon måste begiva sig för att träffa dig, men jag meddelade honom, att jag vid avskedet lovat möta dig på spektaklet, men i händelse jag bleve hindrad, skulle du invänta mig i en vagn vid ändan av rue Saint-André. Följaktligen vore det bättre att sända din nya käresta dit, om icke för annat så för att du måtte slippa sitta och förspilla Ttela natten. Jag sade honom vidare, att det vore lämpligt att med några rader upplysa dig om detta utbyte, som du därförutan skulle ha svårt att begripa. Därtill samtyckte han, men jag var tvungen att skriva i hans närvaro och måste sålunda uttrycka mig i förblommerade ordalag. På det sätt jag nu berättat gick det till. Jag döljer intet för dig, vare sig av mitt beteende eller av mina syften. Den unga flickan anlände; jag fann henne täck, och som jag icke betvivlade, att min frånvaro skulle förorsaka dig ledsnad, önskade jag verkligen uppriktigt, att hon kunde duga till att förströ dig någon stund, ty den trohet jag begär av dig är hjärtats. Jag skulle varit övermåttan glad åt att kunna sända dig Marcel, men jag kunde icke skaffa mig det ringaste tillfälle att instruera honom i det jag ville låta dig veta. Hon avslutade äntligen sin berättelse med att omtala det bryderi, vari G.-M. hade försatts av monsieur de T: s biljett. — Han tvekade, om han skulle gå ifrån mig, och försäkrade, att han icke skulle dröja länge borta. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 3 15:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free