156 — Huru? Skola vi då icke ens taga med oss de tio tusen? Han har givit mig dem, de äro mina. Jag rådde henne att låta alltsammans fara och endast se till att komma raskt undan, ty ehuruväl jag knappast uppehållit mig en halvtimme hos henne, befarade jag G.-M:s återkomst. Hon brukade emellertid så mycken enträgenhet för att vinna mitt samtycke till att icke gå bort med tomma händer, att jag ansåg mig böra giva efter i något, sedan jag utverkat så mycket av henne. hr. t^s