Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Han föreställde sig tvivelsutan, att så många
omständigheter icke vidtagits utan ett viktigt syfte, och
avbidade mitt anförande, som jag under tiden gick
och övertänkte. Slutligen upplät jag min mun och
sade med skälvande stämma:
— Monsieur, ni är en huld fader. Ni har överhopat
mig med ynnestbevis och tillgivit mig en oändlig
massa förseelser. Himlen är ock mitt vittne, att jag
för er hyser en den ömmaste och vördnadsfullaste
sons känslor. Men det synes mig... att er
stränghet...
— Nå vidare! Min stränghet? avbröt min fader,
som tydligen i sin otålighet tyckte, att jag talade för
långsamt.
— Ack monsieur, återtog jag, det synes mig, att
er stränghet gått för långt i den behandling ni låtit
vederfaras den olyckliga Manon. Ni har i detta
hänseende rättat er efter monsieur de G.-M. Hans hat
har målat henne för er i de mörkaste färger. Ni har
bildat er en ohygglig föreställning om henne. Och
likväl är hon den ljuvaste och älskligaste varelse,
som någonsin levat. O, att Försynen täckts ingiva er
lust att skåda henne ett ögonblick! Lika viss som
jag är om att hon är förtjusande, lika viss är jag
därom, att hon skulle ha behagat er. Ni skulle ha tagit
hennes parti, ni skulle ha fattat avsky för G.-M: s arga
praktiker, ni skulle ha känt medömkan med henne och
mig. Ack, jag är viss därom! Ert hjärta är icke
stenhårt, ni skulle ha låtit er bevekas...
Han avbröt mig ännu en gång, då han hörde mig
tala med en iver, som icke skulle tillåtit mig att sluta
så snart, och begärde att få veta, vart jag ämnade
komma med denna så passionerade utgjutelse.
— Jag vill bedja er om mitt liv, svarade jag, som
jag icke kan behålla ett ögonblick, sedan Manon väl
är på väg till Amerika.
— Nej, nej, yttrade han strängt, jag vill hellre se
dig utan liv än utan förnuft och utan ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
