Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
obebodda sträckor, där det nätt och jämnt växte några
rör och några av stormen avlövade träd. Intet spår
av vare sig människor eller djur. Sedan kaptenen
låtit avfyra några av våra kanoner, dröjde det dock ej
länge, förrän vi fingo se en skara av Nya Orléans’
inbyggare närma sig med livliga tecken till glädje.
Vi hade icke uppdagat staden, ty den skymmes åt
det hållet av en liten höjd. Vi blevo mottagna, som
om vi kommit nedstigande från himlen.
De stackars nybyggarna ivrades att göra oss otaliga
frågor om huru det stod till i Frankrike och om de
olika provinser, där de voro födda. De omfamnade
oss som sina bröder och som kära kamrater, vilka
kommit för att dela deras nöd och deras enslighet.
Vi styrde kosan till staden i deras sällskap, men vi
häpnade, då vi, allt eftersom vi kommo närmare,
upptäckte, att det vi hittills hört omtalas som en
ordentlig stad endast var en hopgyttring av några
torftiga kojor. I dessa bodde fem eller sex hundra
själar. Guvernörens hus skilde sig något från de
övriga genom sin höjd och sin belägenhet. Det är
befästat med några jordskansar, kring vilka löper en
bred grav.
Vi blevo omedelbart föreställda för guvernören.
Han samtalade länge i avskildhet med kaptenen, och
då han därefter återvände till oss, skärskådade han,
en och en, alla flickorna, som anlänt med fartyget.
De voro trettio till antalet, ty i Havre hade vi
sammanstött med en annan trupp, som slutit sig till vår.
Sedan guvernören länge granskat dem, sände han efter
åtskilliga unga män i staden, vilka försmäktade i
väntan på en maka. Åt de förnämsta bland dessa
skänkte han de vackraste flickorna, och resten
utskiftades genom lottdragning. Han hade ännu icke
sagt något åt Manon, men sedan han befallt de övriga
att avlägsna sig, bjöd han henne och mig att stanna.
— Jag hör av kaptenen, sade han, att I ären ett
äkta par och att han under resan lärt känna er som
13. — Prévost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
