196 är säker på Manons hjärta. Det är sådant, som jag önskat mig det för att vara lycklig, jag kan numera icke upphöra att vara det; nu är min sällhet rätt befästad. — Det är den, återtog hon, om du gör den beroende av mig, och jag vet nog, var jag kan räkna på att städse finna min. Med dessa hänförande tankar gick jag till sängs, och de förbytte min koja till ett palats värdigt jordens störste konung. Amerika syntes mig som en lustgård efter detta. — Det är till Nya Orléans man bör fara, plägade jag säga till Manon, om man vill smaka kärlekens äkta sötma. Här älskar man varandra utan beräkning, utan svartsjuka, utan obeständighet. Våra landsmän komma hit för att söka guld; de ana icke, att vi ha funnit vida kostbarare skatter.