Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under denna tokiga harang, som hon tydligen
hade funderat ut i förväg, gjorde jag fruktlösa
ansträngningar att lösgöra mig, och förbarmande mig
över en man av börd och bildning, kände jag mig
böjd att genom något hövligt yttrande gottgöra
denna lilla skymf. Men han hämtade sig lätt nog,
och hans svar, som jag fann något plumpt, betog
mig lusten därtill.
— Mademoiselle, sade han med ett tvunget leende,
jag har verkligen fått ögonen öppna, och jag finner
er vara betydligt mindre nybörjare än jag föreställt
mig.
Därpå avlägsnade han sig genast utan att kasta
en blick på henne och tillade med lägre röst, att de
franska kvinnorna inte voro mer värda än de
italienska. Vid detta tillfälle fanns det ingenting, som
lockade mig att ingiva honom bättre tankar om
det täcka könet.
Manon släppte mitt hår, kastade sig i en länstol
och började skratta, så att det genljöd i rummet.
Jag vill icke förneka, att jag blev rörd i mitt
hjärtas innersta av ett offer, som jag icke kunde
tillskriva annat än kärleken. Skämtet tycktes mig dock
överskrida det tillbörligas gränser. Jag gjorde
henne milda förebråelser för detta.
Hon berättade då, att min rival, sedan han flera
dagar förföljt henne i Boulogneskogen och genom
minspel antytt sina känslor, tagit sig till att göra
henne en öppen kärleksförklaring, åtföljd av hans
namn och samtliga titlar, i en skrivelse, vilken han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
