Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra delen
- XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
skulle kunna använda båda dessa resurser, vildarna
till att hjälpa oss fram och engelsmännen till att
upptaga oss i deras koloni.
Vi vandrade så länge Manons mod förmådde hålla
henne uppe, det vill säga omkring två lieues, ty den
oförlikneliga flickan vägrade ståndaktigt att rasta
innan dess. Överväldigad av trötthet, tillstod hon
slutligen, att hon ej förmådde gå längre.
Natten var redan inne. Vi slogo oss ned mitt på
en vidsträckt slätt, varest vi ej kunde finna ett enda
träd till tak över huvudet. Hennes första omsorg
var att ömsa förband på mitt sår, som hon själv
vårdat före vår avfärd.
Jag sökte förgäves motsätta mig hennes ömma
omsorger, hon skulle blivit förtvivlad, om jag vägrat
henne tillfredsställelsen att veta mig vara vid gott
befinnande och utom fara, innan hon tänkte på att
vila sig. Jag fogade mig därför en stund efter
hennes önskan och mottog under tystnad hennes
omsorger.
Men sedan hon fullbordat dessa, med vilken iver
grep jag mig icke an i min tur! Jag tog av mig
nästan alla mina kläder för att breda ut dem under
henne och därigenom göra hennes läger mindre hårt.
Mot sin vilja måste hon finna sig i att se mig göra
allt vad jag kunde uttänka för att lindra hennes
obekvämligheter.
Jag värmde hennes händer med glödande kyssar
och heta suckar. Jag tillbringade hela natten
vakande vid hennes sida och bedjande till himlen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 3 15:57:40 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lescaut2/0246.html