Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individen upptäcker sig själv, av professor John Landquist - Självkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
John Landquist
återvänder självförtroendet, så viker sinnets förlamning,
ehuru den kritiska förmågan förblir densamma.
Det vore besynnerligt eller orimligt om självanalysen och
den kritiska reflexionen, som enligt naturens ordning sätta in
i ungdomsåldern och som även i sina överdrivna fenomen
företrädesvis känneteckna detta livsskede, skulle vara tecken
på en åldrande kultur. Hamlet är en yngling, en känslig och
överkänslig yngling, men ingen gubbtyp. Nej, självanalysen
och självkännedomen tillhöra det fulla människolivet, och det
ligger en naturens riktiga mening däri, att självanalysen
inträder som en viktig del av mognadsprocessen.
Självkännedom är nämligen nödvändig för vår anpassning till
verkligheten. Det är en mänsklig böjelse att skylla ifrån sig, när man
misslyckas eller när man kommer på kant med sin
omgivning. Vi äro alltid böjda att föra försvarstal för oss själva.
Men med dessa försvarstal vinna vi ingen framgång.
Fortsätta vi som förr komma vi bara att lida nya nederlag. Enda
möjligheten till en bättre vändning i sakerna är att vi gå
till oss själva och fråga oss: vilka misstag har jag begått så
att jag misslyckas i detta företag eller denna affär? Eller:
vad är det i mitt uppförande, som gör att andra människor
möta mig med köld eller fientliga känslor? Sådana frågor och
uppriktiga svar på dem från individens sida äro nödvändiga
för hans framgång.
Men dessutom är det en stor kunskap, kunskapens andra
hemisfär, då det gäller människolivet, som vi få till skänks
med självkännedomen: nämligen människokunskap. Ty om
vi lärt känna oss själva och våra önskvärda och icke
önskvärda tendenser och känslor, då ha vi också vunnit
huvudsaken av människokunskapen. Ingenting är säkrare än att
det uppförande från andras sida, som gläder oss, samma
uppförande från vår sida gläder också andra. Denna regel gäller
inte sällan in i detalj, så att när det är fråga om en present,
varmed man avser att glädja någon, det ofta är rådligt att
noggrant tänka efter, om man själv skulle bry sig om denna
present. Samma regel som gäller för de enskilda människorna,
gäller också folken i deras förbindelser med varandra. Tror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
