Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individen upptäcker sig själv, av professor John Landquist - Självkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Individen upptäcker sig själv
33
ett folk, att det kan utsätta andra för handlingar, som riktade
mot det självt skulle väcka dess djupa hat, eller tror det att
makten kan sätta sig över självkännedom och
människokännedom, så kommer det folket att lida nederlag.
Den gamla inskriften på Apollotemplet i Delfi: Gnoti
seauton, känn dig själv, består sålunda som ett uttryck för
släktets urgamla erfarenhet. Att självanalysen har sin
natur-givna plats i ungdomens mognadsprocess, visar också dess
vikt för människosläktet, dess egenskap att tillhöra dess
klenoder.
Likväl reser sig en fråga. Låt vara att självkännedom är
en bland förutsättningarna för ett framgångsrikt och socialt
önskvärt handlande — räcker det med självkännedom? Vi
stå här inför den nästan sedan det etiska tänkandets
begynnelse avhandlade frågan om vetandets betydelse för dygden.
Man har sedan gammalt bestritt Sokrates’ sats: »Den som vet
det rätta gör det rätta.» I själva verket har denna tanke åter
upptagits av psykoanalysen. Freuds mening var ju den, att
då individen blev medveten om den psykiska grundorsaken
till ett komplex, en tvångshandling, en fobi etc., så skulle
också den sjukliga känslan eller handlingen försvinna. På
denna tro grundade han sin psykoterapi eller det
psykoanalytiska tillvägagångssättet. Processen komplicerades av ett led,
som ej tidigare förekommit i moraliska eller
psykoterapeutiska tankegångar: »överföringen». Den bestod däri att
patienten överförde på läkaren de gamla känslor, som varit bundna
vid det komplexbildande föremålet. Om det hos en kvinna
varit en undertryckt erotisk böjelse, som fäst henne vid fadern
eller uppfostraren, eller om det hos en man varit känslor av
hat eller opposition mot fadern, så skulle dessa erotiska eller
fientliga känslor nu rikta sig mot läkaren. Hans sista roll
skulle nu vara att upplösa också dessa känslor i det han för
patienten till insikt om deras omotiverade karaktär, vad
beträffar det nuvarande föremålet och uppvisar deras
härstamning från den gamla situationen. Freud menade utan att
närmare reflektera däröver, att denna insikt skulle vara nog för
att skingra känslorna. Åtminstone i detta avseende ansåg han
3. — Levnadskonstens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
