Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individen upptäcker sig själv, av professor John Landquist - Självkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
John Landquist
att självkännedomen utövade inflytande på känslor och
hållning. En känsla, som insågs vara absurd med hänsyn till sitt
objekt, kunde ej längre hålla sig uppe.
Mot denna uppfattning reste C. G. Jung och Poul Bjerre
bestämd opposition. Det räcker inte, säger Jung, med att göra
patienten medveten om den psykiska orsaken till hans
disharmoni och svaghet. Han förblir då ett vetande, men alltjämt
lika odugligt barn. Läkaren måste tillika vara uppfostrare.
Han måste själv ha den karaktärens helhet och halt, att han
väcker obetingat förtroende hos patienten, I kraft av det
förtroende han inger och den självkännedom han som moralisk
människa besitter kan han leda patienten och stärka honom
i hans strävan att bygga en ny livsform. Bjerre åter
analyserade närmare den process, som äger rum vid individens
självuppfostran. Läkaren måste vädja till och väcka den tendens
till psykisk självläkning, som tillhör vår natur, och som bildar
en psykisk motsvarighet till den fysiologiska
läkedomspro-cessen. Denna psykiska självläkning visar sig bl. a. i en
tendens till distans och befrielse från känslor och
känsloföre-mål, som tillhöra det förflutna, och som icke höna samman
med individens nuvarande liv och de uppgifter som föreligga
för honom. Denna process leder till en inre »omstämning».
Men även om man ansluter sig till denna Bjerres åskådning
och antar att det finnes en ursprunglig tendens till psykisk
självläkning, så kvarstår likafullt självkännedomensL-fundar
mentala betydelse. Om denna nämligen vore verkningslös, så
skulle ju läkarens arbete att finna sammanhanget i patientens
själsliv och hjälpa patienten att bringa reda däri, vara
onyttigt och meningslöst. Läkarens uppgift är just att belysa och
bringa till individens kännedom dels motiven till hans
nuvarande disharmoni, dels också hans tendenser till en ny
livsform. Läkarens huvuduppgift är att bringa individen till
självkännedom. Det är naturligtvis riktigt att det blotta
vetande i och för sig inte äger någon makt. Vetandet eller
självkännedomen har makt därför att det övar inflytande på våra
känslor och tendenser. Men lika oriktigt som det är att säga,
att vetande är dygd eller att självkännedomen i och för sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
