Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individen upptäcker sig själv, av professor John Landquist - Självkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Individen upptäcker sig själv
35
förvandlar, lika och på samma sätt oriktigt är det att tala om
känslornas »irrationella» karaktär. Den ena åskådningen gör
tänkandet, den andra drifterna och känslorna till
allenarå-dande i själslivet. Ingendera betänker att människan är en
helhet av bådadera. Varför skulle naturen ha utrustat oss med
intelligens, om vi ej kunde rätta vårt uppförande efter dess
insikter? Och å andra sidan skulle känslorna vara
fördärv-bringande delar av vår utrustning, om de ej rättade sig efter
vunna insikter. Men känslorna stå i relation till de teoretiska
föremålen. Nya känslor väckas av nya föremål, som hota eller
gynna vår biologiska existens. Det råder intet tvivel att den
vetandets stora domän, som självkännedomen utgör, är ägnad
att bestämma vårt känsloliv och vårt handlande.
Erfarenheten att veta det bättre och göra det sämre uttydes
oriktigt som en konflikt mellan vetande och begär. I själva
verket föreligga här lika mycket två akter av vetande som
två former av begär. Jag vet nämligen också att den förbjudna
handlingen för mig representerar ett stort värde, jaget har
ett hemligt eller halvt erkänt förbund med denna
handlings-räcka i den förbjudna riktningen. Vad det för
karaktärsfost-ran gäller är att förbinda denna handling med den olust,
som väntar som handlingens sista resultat. Här verka
två processer: dels ett teoretiskt vetande om denna olust som
följd, dels som resultat av detta vetande ett känslans
föregripande av denna olust. Det sker därvid, då processen
fullbordats, så att hela handlingsräckan färgas med olust, och det
gamla begäret får knappt tillfälle att göra sig påmint, än
mindre att breda ut sig. Detta känslans föregripande får i sin
tur en karaktär av vetande. Mitt handlingssätt regleras fullt
tillräckligt av endast antydda känslor av motvilja. En person
avbryter en njutningsvana, därför att hans hälsa visat sig inte
tåla det. Om kroppens reaktion varit häftig eller om eljes
njutningsvanan är förbunden med pinsamma erfarenheter,
så händer det att tanken att överlämna sig åt denna njutning
numera väcker motvilja, om ej skräck. Enligt samma
erfarenheter om människans reaktionssätt förfar strafflagstiftningen.
Ehuru föremål, som kunna olovligt tillägnas, i och för sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
