Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskonst i maskinsamhället, av fil. lic. Birger Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Birger Beckman
komma den önskvärda balansen mellan de mot varandra
stridande individuella önskningarna. I det andra fallet ser man
i samhällsskapandet närmast ett slags syndafall varigenom
människorna avlägsnas från det ideala naturliga tillståndet.
Kravet blir då alltså ett återförande av människorna i
görligaste mån till ett förnyat naturtillstånd. Och eftersom detta
ej kan ske fullständigt, då »syndafallet» en gång ägt rum, får
man söka sig fram med hjälp av samhällsfördrag, som
tillförsäkrar samhällsorganisationen vissa på förhand reglerade
befogenheter och egenskaper, som gör det mindre
skade-bringande och mindre hindrande för ett »naturligt liv».
Dessa uppfattningar om ett naturtillstånd i den hobbeska
eller i den rousseauanska formen saknar ju varje stöd i
verkligheten. Vi känner icke till en samhällsfri tillvaro. Så långt
vi kan skönja mänsklighetens historia finner vi också
samhällsorganisationer, låt vara av högst olika art och karaktär,
men dock samhällsbildningar, som genom en viss organisation
och vissa regler för beteendet kräver en anpassning från
individernas sida inte bara gentemot varandra utan också i
förhållande till samhället såsom sådant. Även det enkla
samhälle som blott består av en enda familj äger en organisation
och ett icke föraktligt antal regler för familjemedlemmarnas
beteende även under de mest primitiva förhållanden.
Men det förhållandet, att de framför allt under 1600- och
1700-talen omhuldade teorierna om ett tidigare samhällsfritt
eller samhällslöst naturtillstånd saknar reell bakgrund,
minskar icke betydelsen av dessa spekulationer. Ty de står i själva
verket som fixerade mönster för hela vår inställning till
samhällslivet, där en ständig kamp försiggår mellan kravet på
en naturlig frihet för individen och en lika naturlig reglering
genom samhället av de konflikter som uppstår mellan
individerna.
Från slutet av sjuttonhundratalet har denna strid i
västerlandet fått en speciell innebörd därigenom att den förts
huvudsakligen på vad man kallar det politiska planet och
därigenom främst kommit att gälla individernas möjlighet
att individuellt kunna påverka samhällets organisatoriska
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
