Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskonst i maskinsamhället, av fil. lic. Birger Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Levnadskonst i maskinsamhället
59
formning och kontrollen över samhällsmakten. Kampen har
här tagit sig konkret uttryck i striden för demokratiska
samhällsformer. En strid som fram till perioden mellan de båda
världskrigen i stort sett förlöpte utan större bakslag och med
oavbrutna landvinningar för vad man kan kalla den
rous-seauanska linjen.
En reaktion häremot kunde dock tidigt förmärkas icke blott
bland de konservativt tänkande. Socialismen i alla dess
mångskiftande former blev en samlingslinj e för ett hobbeskt krav
på en allt starkare samhällsmakt, som icke blott säkerställde
den yttre ordningen gentemot individernas stridiga viljor och
intressen, utan också väsentligen övertog ansvaret för
individerna, deras utkomst, trygghet, ägodelsfördelning o. s. v.
Ur den socialistiska grunduppfattningen växte så fram den
totalitära samhällsuppfattningen, som åt den högsta
samhällsorganisationen, staten, överlämnade en i alla avseenden
fullkomlig maktbefogenhet.
Det nu pågående andra världskriget synes komma att göra
slut på den totalitära samhällsuppfattningen sådan den
praktiskt utformats i de nazistiska och fascistiska staterna. Men
det vore ödesdigert om man därmed skulle låta sig lockas att
tro, att den grundlinje, som kommit till uttryck i de tyska
och italienska statsexperimenten, därför på något sätt
eliminerats. Vi kommer alltjämt att få brottas med precis samma
problem ehuru kanske under olika namn och i nya former.
Striden kommer alltfort att gälla vad som slagordsmässigt
kunnat karakteriseras som en kamp mellan frihet och tvång,
mellan individ och stat eller mellan rätt och makt. Och för
den enskilde kommer uppgiften alltjämt att kvarstå att söka
anpassa såväl sig själv som samhället efter det önskvärda
balansläget.
Vad är då det önskvärda balansläget? Härom är för visso
meningarna mycket delade. Hela den politiska debatten är
ju ett uttryck för oklarheten och de många varierande
uppfattningarna just på denna punkt. Man kan inte komma
närmare en definition än så: ett tillstånd, då individen icke
förnimmer samhällsmakten som ett tvång. Definitionen är tyvärr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
