Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erövringen av lyckan. Ett kapitel om levnadskonst från psykologisk och etisk synpunkt, av professor Alf Nyman - En skolmästares lyckoregler - Det »meningsfulla nuets» etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Alf Nyman
vis och mellan bakslagen, att lyckan, den verkliga lyckan, ler
mot oss som fylgian fordom mot sagans kämpar.
Om det leendet talar emellertid Jules Payot föga eller intet
i sin framställning. Annars är hans lilla handledning i
levnadskonst långt ifrån dålig, varken moraliskt eller stilistiskt.
Men den är medelmåttig och utan sälta. Sådana böcker
behövde knappast införlivas med vår litteratur — de
framkomma ändock i travar inom landets egna gränser.1
Mera ger då den levnadslära, som amerikanen John Dewey
utvecklat åt oss. Den står helt på den nutida psykologiens
grund. Under försmående av alla vältalighetens prydnader
talar den erfarenhetens kärva språk, på samma gång som den
klarare fattar i sikte samhällets och den mänskliga
sammanlevnadens berättigade krav på den enskildes sätt att forma
sitt liv och söka sin lycka. Ty denna senare kan nu en gång
endast erövras i gemenskapen med våra likar och under
tillgodoseende av även deras livsmål. Endast bland människor
blir människan i djupare mening lycklig. Det får genast
tillläggas: och endast bland dem blir hon på allvar olycklig.
Bland annat av detta skäl kräves levnadskonst av henne,
d. v. s. konsten att leva mänskligt bland likar. Därtill vill den
amerikanske samhällspsykologen med sina anvisningar
medverka.
Det »m ening s f ull a nuets» etik.
När Thomas Carlyle i sin »Sartor Resartus» lät sin mer än
lovligt originelle professor Teufelsdröck utveckla en
»klädernas filosofi», gav han ett uppslag, som torde kunna göra goda
tjänster icke minst inom de etiska idéernas historia. I varje
fall anvisar det ett dittills oprövat medel att gruppera och
känneteckna moralisterna på ett sätt, som till och med ett
herrekiperingsbiträde kunde ha ledning av.
Indelar man således, symboliskt efter klädedräkten,
lärar
i Härtill Jules Payot, ”Erövringen av lyckan”. Bearbetad till svenska av
Algot Ruhe. Albert Bonniers förlag, Stockholm. 1923. 256 sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
