Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erövringen av lyckan. Ett kapitel om levnadskonst från psykologisk och etisk synpunkt, av professor Alf Nyman - Det »meningsfulla nuets» etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erövringen av lyckan
129
och meningsfullt »nu» ligger mera, än man i första taget
anar. Ty ett sådant »nu» skall alltid visa sig vara en punkt
på en fortlöpande handlingslinje, som har sin utgångspunkt
i det förflutna och sina syftpunkter i det tillkommande. Först
därmed erhåller »nuet» mening och innebörd. Först därmed
förtätar sig erfarenheten och personlighetslivet i detta »nu».
Men med en sådan det vidsynta »nuets» etik närmar man sig
i själva verket en sådan etisk åskådning, som inom svensk
filosofi till sina grunddrag blivit antydd hos Hans Larsson.
Så har då denne amerikanske psykolog och orädde
hand-lingstekniker i realiteten fört sin experimentella morallära
fram till den punkt, där den, om än obemärkt för honom själv,
får ledande känning med rationaliteten och universaliteten. I
sak utgör detta en av honom själv genomförd kritik av hans
egna utgångspunkter, vilken gör andras erinringar överflödiga.
Hans försök att från enbart psykologiska och
»experimentella» förutsättningar nå fram till en normativ och värderande
etik måste betraktas som strandade. Men i den rent
psykologiska betraktelsen såväl som i sina enbart viljetekniska
utredningar har hans funktionalistiska handlingslära åtskilligt att
bjuda. Uppläggningen av själslivet som en livslång brottning
mellan impuls och vana tillhandahåller i varje fall ett
bruk-bart och sinnrikt schema. Den hos honom ofta återkommande
synpunkten: att det icke finnes något annat sätt att förändra
framtiden än det att utnyttja nutidens alla möjligheter, är
därjämte i sin mån ägnad att ytterligare — och från en ny
sida — betona »nuets» ojämförliga och outtömliga betydelse.
Och då han så starkt framhäver vikten av att göra varje »nu»
så rikt och innebördsmättat som möjligt — bräddat med
intelligens, erfarenhet och aktivitet —, har han givit en
anvisning i levnadskonst, som synes i högsta grad efterföljansvärd.
Den fullständigar och beriktigar det mera idiopatiska, på
det personliga välbefinnandet och »ödlans njutningar»
inriktade livsideal, varmed Jules Payot ville lära oss att »erövra
lyckan». Ja, den leder oss i själva Verket ett gott stycke fram
mot spinozismens portar och mot den levnadslära, som i
odlandet av sådana affekter som Fortitudo (tapperheten,
9. — Levnadskonstens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
