Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erövringen av lyckan. Ett kapitel om levnadskonst från psykologisk och etisk synpunkt, av professor Alf Nyman - Spinozistisk levnadskonst. De »aktiva» affekternas system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Alf Nyman
samverkan. De äro verksamheter (actiones), betingade av
våra klara, »adekvata» idéer och därmed ett uttryck för vårt
förnuft. De öka vår fullkomlighet och bjuda oss en varaktig,
obemängd lust. Levnadskonsten, sedd ur känslolivets
synpunkter, består djupast i att böja om de passiva,
olustbe-mängda, avspärrande affekterna till aktiva sådana och
därmed sanera stämning sliv et, rena lusten, fullkomna insikten
och öppna själslivets alla fönster ut mot mänsklig gemenskap
och mänskligt samförstånd.
Detta kan helt visst endast ske genom en djupgående, hela
personligheten omdanande mognadsprocess, under förnuftets
fortgående frigörelse och tillväxt. Men det kan ske, hävdar
Spinoza med styrka, och all personlighetsutveckling, som
verkligen förtjänar det namnet, löper i den riktningen. De
passiva affekterna (»minusaffekterna») kunna besegras av
de aktiva (»plusaffekterna»), och Spinozas Etik är just i sina
båda sista (4:e och 5:te) böcker en framställning, i den
»geometriska» bevisningens form, om hur detta tillgår.
Slutorden i hans verk falla också så:
»Om också den väg, som jag visat föra hit, kan tyckas
övermåttan svår (perardua), så låter den sig likväl finnas. Och
förvisso bör det vara något svårt, som så sällan anträffas. Hur
vore det annars möjligt, om vår sällhet (salus) låge nära till
hands och utan stor möda kunde vinnas, att nästan alla kunde
gå den förbi? Men allt stort och härligt är lika svårt som det
är sällsynt.»
Befriade från den »geometriska» bevisningsmetodens
tvångströja utpeka dessa av en sällsynt ensam, oförstådd
tänkare utfärdade anvisningar ett Excelsior för tanke och
känsla, som icke förlorat något av sin giltighet och vägvisande
kraft — allra minst i vår av affektstormar hemsökta tid. Som
i en fullödig treklang förbinder hans Etik de idiopatiska och
sympatiska känslorna med »idékänslorna», för att erinra om
en termbildning av Hans Larsson. Som Payot beaktar han det
fysiska välbefinnandets och den fysiska spänstighetens
livsvärden och låter dem luttrade uppgå i hilaritas’
psykofy-siska helhetsstämning. Som Dewey betonar han aktiviteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
