Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristider och krisberedskap i det mänskliga livet, av doktor Jakob Billström - Funktionsnedsättningens kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Jakob Billström
liga omtuggningen av samma tema och tjatigheten. I
allmänhet märker man ej detta själv, men för den som uppövat sin
självsyn är det ett ganska plågsamt fenomen och svårt att
förebygga.
Hur många timmar vi äldre förlorat på detta sätt genom
våra så kallade distraktioner, vilka i själva verket äro följder
av för stark tankekoncentration, och vilka risker vi råkar i,
kan man ej föreställa sig förrän man hunnit dit. Åtminstone
hade förf, ingen aning om det tidigare.
Glömskans betydelse för funktionsnedsättningens kriser
uppenbarar sig bl. a. i följande lilla detalj. Man har övervägt
en sak noga och träffat sitt val, vilketdera av två alternativ,
som man skall handla efter. Sedan skrider man efter en
kortare eller längre stunds uppehåll, varunder man ej ägnat
saken en enda tanke, till handling. Då gör man rent
automatiskt i stället just efter det andra alternativet. Detta
paradoxala eller ambivalenta sätt att handla har först genom en
del experiment fått sin förklaring.
Experiment som gjorts för att utröna förmågan att erinra
ett antal uppgifter, som lämnats till lösande, hava
enstämmigt visat, att man minnes bäst de uppgifter, som man ej fått
lösa färdigt, därför att experimenten avbrutits av
försöks-ledaren. De uppgifter, som man ostört fått lösa färdigt, erinrar
man sig sämre. Detta kan man lätt finna, bara man tänker
efter på sitt eget förhållande i en likartad situation.
Förklaringen är förbluffande enkel och ligger i den till varje olöst
uppgift knutna, kvardröjande af fekt spänning en. Denna är
däremot försvunnen i de fall då uppgiften fullständigt
avslutats utan mellankommande hinder.
Om vi nu gå tillbaka till den tänkta utgångssituationen, så
finna vi att i och med att beslutet att handla på ett visst sätt
fattats, så har affektspänningen där liksom likviderats, men
häftar kvar vid det avvisade alternativet. Sedan närminnet
börjat bliva dåligt, kommer i händelse av förströddhet eller
halvautomatiskt handlande det avvisade att stå liksom i första
beredskap med sin liksom högre grad av
handlingspotentiali-tet. Därför gör man tvärtemot, vad man beslutat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
