Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristider och krisberedskap i det mänskliga livet, av doktor Jakob Billström - Funktionsnedsättningens kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriser i det mänskliga livet
251
Fenomenet kan förekomma i alla åldrar men är vanligast
och mest besvärande vid högre ålder och återverkar på hela
själslivet.
Den dåliga inpräglingsfrågan, det nedsatta närtidsminnet,
det myckna tänkandet över »allt det som måste ihågkommas»
skapar ett spänningsfyllt orostillstånd samt en fruktan för
luckor i tankegången. Detta jämte redan påtalade
nedsätt-ningen hos sinnes- och rörelseorganen, varom mera strax,
alstrar en viss inre osäkerhet med svårighet att skilja gjort
och tänkt, sett och drömt eller fantiserat. Så långt utvecklas
ju funktionsnedsättningens kris sällan, men en antydan till
den med en viss osäkerhet råka nog de flesta ut för. God
hälsa, kroppsvård, andlig hygien, inre jämvikt, saklighet i
omdömet, självsyn, ödmjukhet, kärlek torde vara de enda
medel, som finnas till förebyggande av denna kris.
Daglig samvaro med barn eller unga friska människor är
ett beprövat medel att förebygga ett ogynnsamt upplevande
av ålderdomen (jfr. förf:s radioföredrag »Föräldrauppfostra
genom våra barn».)
Därest krisen ej förebygges, så blir utgången antingen aktiv
gubbsurhet eller passiv liknöjdhet, en sorts förpuppning ur
vilken dock ingen fjäril uppstår. (Jfr Billström Människans
4 åldrar.)
Det s. k. motoriska systemet, d. v. s. den enhetlighet som
utgöres av olika rörelsecentra i hjärnan, ledningsbanor till
och från musklerna samt muskelsystemet, har en stor
betydelse för det psykiska skeendet, icke minst för
uppmärksamheten (se Lagerborg, Reaktionspsykologi). Men även för
självmedvetandet, självtilliten etc. äro de av betydelse. Frågan är,
om ej den nedsatta styrkan, svårigheten att utföra
precisions-rörelser, nedsättning av den djupare balansen och
avvägningen ökar det allmänna insufficiensmedvetandet i högre grad
än skäligt. Man undrar ovillkorligen, om ej t. ex. de stickande
och handarbetande gamla tanterna äro i en bättre
sinnes-jämvikt än sina endast med läsning eller med vilande
sysselsatta systrar, och flertalet gubbar då, vilka ju ofta beskyllas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
