Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När sjukdomen kommer, av dr Richard Eeg-Olofsson - Att vara till besvär - Att ge upp sitt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När sjukdomen kommer
271
En kvinna skulle kanske formulera det annorlunda. Men
säkert är, att känslan för dem man har kärast i livet hållit
mången uppe under svåra tider.
Att uppge sitt arbete.
Liksom det är svårt att bli beroende, så är det för en
livskraftig vital människa mycket påkostande att ge upp sitt
arbete, avbryta det, som hittills tett sig som hennes livsuppgift.
Det går an att ta sig ledigt för en tid. Det är t. o. m. nödvändigt.
Men den påtvungna sysslolösheten är något annat. Problemet
med arbetet och uppgifterna uppställer sig vid snart sagt all
form av sjukdom. Det må vara relativt lätt att finna sig i en
kortare sjukdomstid, men det blir värre, om den drar ut på
längden och värst, om hela framtiden ter sig oviss. Man är ju
icke färdig. Det är så mycket som skall uträttas. I denna
situation prövas våra livsvärderingar. Det skadar minsann
icke, att vi litet var göra klart för oss, varför vi leva. För
den som levat mest för att synas, för att vara med, måste
sjukdomen åtminstone till att börja med te sig som
utomordentligt tom och innehållslös. För var och en är det
ju besvärligt att hålla diet, att avvika från det vanliga, men
det blir särskilt svårt för den som mest levat för att äta.
För alla gäller dock, att sjukdomen har en obehaglig förmåga
att komma olägligt. Detta är sant redan om akut
sjukdom. Alltid gör den ett grovt streck i våra planer. Den ene
har bjudit till fest, den andre har lovat ett föredrag, den tredje
skall bärga sin skörd, den fjärde skall på ett viktigt
sammanträde, den femte har lovat att ett arbete skall vara färdigt på
bestämd tid. Hur skall man nu handla? Man vill icke vara
pjoskig, man vill icke göra förluster, och man vill icke svika
ett löfte. Svenskarna äro, åtminstone enligt min erfarenhet,
icke de som ge tappt i första taget. Det är sällan man har
känslan av att stå inför någon som söker utnyttja sjukdomen
för att komma från arbetet. I situationer av nämnt slag skall
man taga råd av någon klok människa, på vars omdöme man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
