Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När sjukdomen kommer, av dr Richard Eeg-Olofsson - Själsvård. Medlidande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Richard Eeg-Olofsson
bygga det själsliga sammanbrottet. Detta kan innefattas under
den gemensamma rubriken: livsinställningens betydelse för
vår själsliga hälsa. Värre är det, när sjukdomen är av den
art, att den direkt, primärt, angriper de själsliga företeelserna.
Utan påvisbara orsaker ebbar livsviljan ut, initiativet
försvinner, livsglädjen dalar. Man börjar felbedöma sig själv och
misstänker andra. En del förstå icke själva att detta är
sjukligt, och då kan lidandet bli störst för omgivningen. Men
fattar den sjuke själv innebörden i vad han upplever blir hans
eget lidande störst. Han känner sig angripen i sitt innersta.
Det är något som icke kan slitas bort. En värkande tand kan
dras ut. T. o. m. ett sjukt öga kan avlägsnas, och en hand kan
amputeras. Men våra sjuka tankar, vår känsla, vår vilja, vad
göra vi med dem? Här fordras en insats av all den andliga
kraft, som omgivningen är mäktig, bortsett från det som
läkekonsten direkt kan prestera. Här gäller det själsvård i ordets
egentliga bemärkelse. Det blir en gemensam kamp för den
sjuke och hans hjälpare, ett medlidande i ordets bästa
bemärkelse. Spinoza räknar medlidandet till de negativa dygderna
och tänker härvid på två människor, som sentimentalt gråta
tillsamman och därmed endast öka lidandet. Men det finns
ett medlidande, som också är ett medkämpande, och det är
till hjälp och stöd för den sjuke. Det finns människor,
kroppsligt friska, som år ut och år in få kämpa med förtvivlan,
själv-mordstankar och ångest. För mig är det självklart att säga
dessa, att varje dag, som de lyckats kämpa sig igenom, är en
seger för det goda. Man har ändock stått det onda emot. Jag
skall i detta sammanhang icke ge mig in på metafysiska
spekulationer, jag nöjer mig med att säga, att jag tror, att var
och en, som i sitt liv redligen kämpar mot det onda, tillför
mänskligheten välsignelser. Även en tyst kamp i andens värld
stimulerar krafter, som återverka på andra.
Nobelpristagaren Carell är i sin bok Den okända människan också inne på
dessa tankegångar. Jag tror, att ett sådant sätt att tänka är till
hjälp. Det uppfordrar och stimulerar och tröstar, utan att vara
en falsk tröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
