Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttlighetens njutning, av fil. lic. Gustaf Lundgren - Tungan och näsan som filosofiska organ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Måttlighetens njutning
315
idealism besjälade hovmästaren sammanställa förslag till
matsedel med samma allvar som en diktare väljer sina ord,
tränga sig dessa reflexioner på honom: »Varför skall
gommen betraktas som något ringare än öga och öra? En stor
kock är i högsta mening skapande ... Och finsmakaren — är
han ej i idealaste mening konstförståndig? Utan tvivel
överskattar mänskligheten betydelsen av syn och hörsel. Det ena
sinnet är lika gott som det andra; det beror på vad som
uppnås genom det. Jag kan tänka mig, att genom näsa och mun
låter sig vinnas en fullkomlig världsåskådning, som på sitt
språk sade detsamma som Mäster Ekkeharts mystik.»
Finsmakaren i rang med tänkaren! Det låter djärvt, men som vi
skola se, har en filosof som ej kan beskyllas för förhastade
hugskott, lanserat en liknande tankegång.
Det är Hans Larsson, som på några originella sidor i
»Poesiens logik» visar, att våra födoämnen och njutningsmedel
förutom sin närande och toniserande verkan även kunna
framkalla rent andliga upplevelser. Detta sker genom den
egendomliga transponering mellan olika sj älsinstanser som
benämnes sinnesanalogi, och som gör det möjligt för oss att
uppleva en likhet mellan till synes disparata sensationer, t. ex.
mellan ljud och färg. Hans Larsson menar, att det här inte är
fråga om godtyckliga associationer utan om verkliga likheter
i själva den rytm med vilken vi uppleva sensationerna. Med
hjälp av sinnesanalogien gör han en principiell skillnad
mellan »det angenäma», som mera direkt tilltalar sinnena, och
»det sköna», som är en estetisk, andlig kvalitet. Ett
sinnesintryck har estetisk innebörd i alldeles samma mån som det
kan omsättas i sinnesanalogi. Välbehaget vid god mat är icke
i och för sig estetiskt. »Men olika maträtter ha genom smak
och utseende sina analogier: de betyda någonting. De väcka
föreställningen om något andligen tungt eller lätt o. s. v.
Försök en gång att likna personer vid viner, så skall ni finna,
vilken bestämd karaktär ett vin har. Låt två personer
samtidigt göra dylika jämförelser, och överensstämmelsen mellan
deras uppfattning skall bli påfallande. Om ni liknar någon
vid rhenskt vin, skall jag alldeles säkert icke likna honom vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
