Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livsförlängning, av professor Gaston Backman - Sinnesstämningarnas betydelse för livslängden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livsförlängning
369
ännu ingen påvisat, att livslängden vid dessa försök blivit
förlängd. Under glädjens inflytande försiggå också de andliga
funktionerna snabbare, vilket även i sin tur bidrar till
intrycket av en viss föryngring. Men av det föregående veta vi,
att stegrade livsfunktioner betyda ett snabbare bortrinnande
av livet i överensstämmelse med Pearls lag, att det snabba
livet också är det korta livet.
De kroppsliga förändringarna hos människan under
vredens inflytande äro välkända: de fina blodkärlen äro starkt
utvidgade, skelettinnervationen sker intensivare. Det senare
förklarar de knutna nävarna, tandagnisslandet,
stampningarna o. s. v. Experimentellt har man kunnat visa på djur, att
vreden framtvingar en ökad utsöndring av adrenalin från
binjuremärgen, ledande till hämning av magsäckens och
tarmens rörelser, varigenom matsmältningen försämras. Vidare
mobiliseras leverns glykogen och förvandlas till socker i ökad
omfattning, varigenom blodsockerhalten stegras. Adrenalinet
framkallar ytterligare en krampartad sammandragning av
blodkärlens muskulatur, ledande till en stegring av
blodtrycket. Härigenom tvingas hjärtat till ökat arbete. Även i
övrigt framtvingar den ökade adrenalinavsöndringen talrika
förändringar i kroppsorganens verksamhet. Vredesanfallen
utöva sålunda i flera avseenden en nötning av kroppen, dess
organ och funktioner. Därför kan vreden, särskilt i den höga
åldern, rent av bliva ödesdiger för livet. Men om
nötnings-teorien för åldrandet innebär någon sanning, så är också att
förvänta, att ofta påkommande och långvariga
vredesstäm-ningar skola vara ägnade att förkorta livslängden.
Vid fruktan, förskräckelse och ångest framträda ävenså en
rad kroppsliga funktionsändringar, antydande, att både
nervsystemet och de inresekretoriska körtlarna äro med i spelet.
Dessa förändringar i den inre miljöns faktorer likna i viss
utsträckning dem vid sorgen.
Det kan sålunda icke lida någon tvekan därom, att vissa
sinnesrörelser av mera bestående eller ofta upprepad art
såsom framför allt sorgen och vreden leda till sådana kroppsliga
förändringar, vilka måste förutsättas kunna medverka till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
