Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Höstvisa. - 18. Georginen och resedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur skrefvorna ufvarne ropa,
Och stormarne tjutande sopa
De hvirflande löf ned i dal.
Hopkrupen i grantoppen sitter
Den urriga korp i sitt bo.
Ur sömnen han stundom uppspritter
Vid ulfvarnes tjut uppå mo.
Djupt humlan sig borrat i backen,
Skogsmyran sig gömt uti stacken
Och ödlan i sophögens sko.
Sig samla på tusende fläckar
Regnpussar än stora, än små,
Och växande, svällande bäckar,
Som högt öfver bräddarne nå.
De svänga i hvirflande ringar;
Än hvälfva de fjärilens vingar,
Än rosens bland qvistar och strå.
Och halkig och lös under klacken
Blir stigen, som mjölkflickan drog.
Kullstjelpta i mullen på backen
Nu ligga så hacka som plog.
Ej ljud mer af lam eller bägga,
Ej fålarne mer höras gnägga,
Ej skällorna pingla i skog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
