Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Konung Gustaf Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i honom alltid den ömmaste make. Förhållandet till Axel
Oxenstjerna, tjenaren och vännen, var ett af de vackraste, som
historien vet att omtala.
Sålunda sjelf framställande efterdömet af en ren och
tadelfri lefnad, tålde han ej heller i sin omgifning några
personer med fläckade seder. Sqvaller och bakdanteri bortvisades
med förakt; spel, dryckenskap och utsväfningar voro alldeles
bannlysta. En och annan ungherre, som började vända sig
åt den sidan, jagades strax och utan krus från hofvet; och de
andre aktade sig. Sveriges konungaborg var en boning icke
blott för krigsära, kunskaper, smak och behag, utan äfven för
gudsfruktan, rättvisa och sedlighet; och Sveriges inbyggare
blickade dit upp icke blott med beundran för det lysande,
utan också med vördnad och brinnande kärlek för det ädla,
det vördnadsvärda, som bodde inom hennes murar; det höga
efterdömet spred sin välgörande verkan öfver hela riket.
Gustaf Vasa, Gustaf Adolf och de tre likasinnade Karlarne voro i
detta hänseende fäderneslandets sanne fäder, med styrelse och
efterdöme uppfostrande folket till det sinnelag af kraft,
allvar, dygd och redbarhet, som utgör enda grundvalen för så
väl den enskildes som statens sanna lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
