Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 8. Det första korståget.
- 9. Boktryckerikonstens uppfinning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att öfversvämma Europa med sina vilda horder, och dessa
gemensamma krigsföretag hade ett stort inflytande på de kristna folkens
odling och inbördes förhållanden.
*
9. Boktryckerikonstens uppfinning.
Det är numera svårt att göra sig ett rigtigt begrepp om den
tid, då menniskorna endast genom tal eller handskrift kunde meddela
sig med hvarandra; då det behöfdes ett år för att afskrifva en enda
bok, sådan som nu genom andra medel på samma tid kan göras
tillgänglig i hundra tusen exemplar, och hvilkens lärdomar sålunda nu
lika lätt bibringas hundra tusen som fordom en eller tio.
Naturligtvis var det då oändligt mycket svårare att sprida upplysning
bland menniskorna än nu, då hvarje ny sanning med otrolig lätthet
meddelas åt verlden, och den ena menniskans tankar omedelbart och
snabbt kunna erbjudas åt alla, som vilja mottaga dem. Också var
okunnigheten stor under dessa tider; fördomar och vidskepelse
beherskade sinnena, och det var sålunda för den katholska kyrkan en
lätt sak att qvarhålla menniskorna i andligt mörker och blind
undergifvenhet under hennes en gång befästa magt.
Den egentlige uppfinnaren af konsten att trycka böcker är
Johan Gutenberg. Denne märkvärdige man föddes i slutet af
fjortonde århundradet i staden Mainz. Han egnade sig åt vetenskaperna
och förvärfvade sig ett ovanligt kunskapsförråd, som han använde
till upprepade försök med allahanda konstarbeten och uppfinningar.
Bland annat föllo hans tankar på möjligheten att trycka böcker i
stället för att skrifva dem.
Något liknande hade man visserligen förut försökt i klostren,
der man på träskifvor utskurit, upphöjda bilder och bokstäfver, och
sedan medelst påstruken svärta aftryckt dem på papper. Men före
Gutenberg hade ingen kommit på den tanken att genom denna eller
någon ännu bättre konst tillverka böcker i mängd.
Han utskar först trätaflor med upphöjda bokstäfver, hvilka
belädes med svärta. Men härvid nödsakades han att skära lika många
taflor, som han ville hafva sidor. Med aftryckningen för hand ville
det icke heller gå bra, ty trycket blef icke jemnt öfverallt. Detta
ledde honom till tanken på att sammansätta en press, genom
hvilken ett likformigt tryck skulle kunna åstadkommas. Sjelf egde han
inga penningar, utan han måste arbeta med lånadt förlag,
hvarigenom han råkade i många svårigheter.
Ändtligen, under de försök han gjorde med sina trätaflor, gick
ett nytt ljus upp för honom. Han tänkte: om du skure de
särskilda bokstäfverna lösa ur trätaflan, så kunde du sätta ihop dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0475.html
