Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Boktryckerikonstens uppfinning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter eget behag och af dem oupphörligt bilda nya ord. Sagdt och
gjordt! Då de i trätaflan skurna orden naturligtvis alltid förblefvo
de samma, hade han med dem icke kunnat uträtta så mycket som
nu, då bokstäfverna voro rörliga. Detta skola vi förtydliga genom
ett exempel. När han hade de lösa bokstäfverna a, f, t, o, n, så
kunde han af dem genom att flytta om dem på olika sätt bilda
orden afton, af, not, ton, fat, fot, o. s. v.; men när samma
bokstäfver sutto fast och voro inskurna i trätaflan, så kunde han med dem
icke trycka annat än blott ordet afton. Häraf ser man, hvilket
ansenligt steg framåt uppfinningen tog.
Icke desto mindre fann Gutenberg snart, att träbokstäfverna
lätteligen afnöttes och sålunda icke gåfvo vackra aftryck, och att det
ändock kostade otrolig tid och möda att i trä skära så många
alfabet, som fordrades till en större bok. Deraf leddes han på den
tanken att förfärdiga bokstäfver af metall, bly, tenn eller koppar.
Dermed följde ock den nya fördelen, att dessa bokstäfver kunde
förfärdigas mer regelbundet lika till storlek och dessutom vida mindre än
träbokstäfverna. Detta var ett nytt framsteg. Uppgiften löste
Gutenberg derigenom, att han göt bly öfver bokstäfver, som voro fint och
vackert ingrafda i messing. Härigenom erhöll han fördjupade
former, i hvilka han sedan göt bokstäfver af tenn och metall. Om
man besinnar, att han sålunda förmådde på en dag gjuta flere
hundra alfabet, då deremot utomordentligt mycken tid hade erfordrats
för att utskära träbokstäfverna, finner man, att konsten äfven
härigenom tagit ett stort steg framåt.
Gutenberg började med att trycka en bibel. Mästaren ville först
och främst till Guds ära använda den af Gud honom förlänade
insigten. Han började tryckningen 1452, och 1455 var bibeln
fulländad; men detta arbete hade orsakat honom otroliga utgifter; och
den långa tid, som åtgick dertill, bevisar derjemte, huru ofullkomlig
tryckeriets inrättning ännu var, och huru föga öfvade tryckarne voro
i sin konst.
Men just då Gutenberg efter långvariga mödor och uppoffringar
stod vid målet, drabbades han af ett hårdt slag. Han hade för sin
uppfinnings utförande ingått bolag med en rik borgare i Mainz, vid namn
Faust eller Fust, och med en konstnär, Peter Schöffer. Sedan desse
begge väl kommit i besittning af Gutenbergs konst, bedrogo de
honom på det sättet, att Fust återfordrade de penningar han
förskjutit; då den fattige Gutenberg ej kunde betala, måste han åt
desse män afstå den verkstad, han uppsatt, och sålunda se andra
skörda frukten af det arbete han på denna uppfinning nedlagt.
Senare uppsatte han väl nya tryckerier och försökte än den ena,
än den andra förbättringen af sin konst, men allt gick honom emot,
och han dog slutligen i fattigdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
