Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 10. Upptäckten af sjövägen till Indien och af Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10. Upptäckten af sjövägen till Indien och af Amerika.
1.
De med hafvet förtrogne Norrmännen hade redan i det elfte
århundradet efter Kristi födelse under sina djerfva färder långt bort
i vester upptäckt ett land, hvilket de i sina sagor beskrefvo som
öfver måttan härligt och rikt och för dess bördighets skull kallade
”Vinland”. De fynd af nordiska fornlemningar, som man i våra
dagar gjort på norra Amerikas kuster, hafva också bestyrkt dessa
berättelsers sanning och förvissat oss derom, att nordmän verkligen
besökt dessa trakter. Men denna upptäckt blef för dem ofruktbar,
och det långa afståndet, resans faror och inre förändringar inom
norden gjorde, att landet på andra sidan det stora hafvet af dem
allt mera lemnades obesökt och snart endast som ett dunkelt minne
fortlefde i deras berättelser och sägner. Deras sista färder till
Vinland lära hafva företagits från Island vid medlet af fjortonde
århundradet.
Det öfriga Europa lefde vid denna tid i fullkomlig okunnighet
om tillvaron af sådana land. Greker och Eomare hade föreställt sig,
att jordens gräns var satt i det haf, som sköljde Europas vestra
kuster, och när de genom Gibraltar sund, eller som de sade:
Herkules’ stoder, seglade ut ur Medelhafvets väl kända område, gjorde
de sig om det öppna verldsliafvets rymd de mest vidunderliga
begrepp. Och de kristna folken behöllo under många hundra år
nästan alldeles samma föreställning om vår jords utseende. De
förestälde sig henne som en i trenne delar styckad platt skifva,
hvilande på det stora hafvet, hvaraf hon å alla sidor var omsluten, och
det föll dem icke in att det kunde finnas land på andra sidan om
detta haf.
Emellertid började vetenskapsmännen först att betvifla
rigtigheten af dessa föreställningar. Af vissa företeelser drogo de den
slutsatsen, att jorden icke kunde vara platt, utan måste hafva
formen af ett klot; och denna sanning började allt mera spridas.
Tillika uppstod i det femtonde århundradet en allt mägtigare
längtan efter de underbara rikdomar, som troddes vara fördolda i
det aflägsna Indien. Man hade om detta lands härligheter hört de
mest öfverdrifna berättelser af djerfva resande, och dess dyrbara
alster afhemtades för hela Europas behof på högst obeqväma vägar
genom den stora handelsstaden Venedigs köpmän och sjöfarande.
Vore det ej möjligt att på någon genare och lättare väg
komma i åtnjutande af dessa skatter och tillika få se de under,
hvilka nu voro tillgängliga endast för dem, som genom Afrikas och
Asiens omätliga landsträckor vågade framtränga dit? Kunde man
ej kringsegla Afrika? Eller kunde man ej finna någon annan väg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0477.html
