Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 10. Upptäckten af sjövägen till Indien och af Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så frågade sig i synnerhet de djerfve handlande och sjömän, som
vid denna tid seglade ut från konungariket Portugals hamnar; och
genom en foljd af vågsamma upptäcktsresor kommo de slutligen
så långt, att Bartolomeus Diaz år 1486 kringseglade Afrikas
sydliga udde, och den lyckligaste af dem alla, Vasco di Gama,
ändtligen år 1498 på denna väg nådde Indien och derifrån hembragte
säkra underrättelser från det gamla sagolandet.
2.
Men vigtigare nyheter träffade snart det förvånade Europa. En
hel ny verldsdel dök upp ur verldshafvet, och spejandet efter Indien
ledde till Amerikas upptäckt.
Kristofer Columbus, bördig från den rika Italienska
handelsstaden Genua, var en af de djerfvaste af tidehvarfvets orolige och
äfventyrsälskande män. Gripen af den allmänna längtan efter Indien
och efter nya vägar för handeln och tillika väl hemmastadd med
naturvetenskapernas nyupptäckta sanningar, hade han kommit till
alldeles egna tankar om den kosa man borde taga för att nå detta
härliga land. Jorden är rund — det visste han; nå väl, då måste
man ju genom att segla omkring henne kunna vester ifrån komma
till detta Indien, som man ännu bemödade sig att finna medelst den
gamla färden åt öster. Kanske vore denna andra väg vida kortare;
Indien sades ligga åt öster, men kanske vore det ett så stort land,
att det sträckte sig rundt omkring den andra jordhalfvan och sålunda
låge mycket närmare för den, som vågade sig åt vester ut på det
villande hafvet. Slutligen blefvo hans gissningar till fast öfvertygelse,
och de underrättelser han af andra sjöfarande inhemtat styrkte
honom deri. Man vet nu, att Columbus en gång varit till Island; och
det är alldeles icke otroligt, att han der fått höra dessa sägner, som
talade om ett kustland många, många dagsresor bort i vester.
Det blef nu blott fråga om att få medel till en upptäcktsresa
åt vestern. Dertill behöfdes ej litet, ty med ett skepp allena kunde
man ej företaga en så vådlig färd, och Columbus sjelf egde ej
medel till stora företag. Full af förhoppningar vände han sig då till
regeringarna och erbjöd sin upptäckt först åt Genua, sin födelsestad,
sedan åt konungen af Portugal och slutligen åt Spanien och
England. Men öfverallt möttes han af misstroende, illvilja eller
enfaldiga fördomar. Den ene hade ej penningar; den andre sökte att
åtkomma hans hemlighet för att utan hans medverkan finna det land,
hvars tillvaro han anade; en tredje förklarade honom för svärmare
och galning. Han delade alla stora upptäckares öde att, i bästa fall,
länge få kämpa, innan deras sanningar vinna erkännande. När hans
förslag skulle undersökas af Spanska lärde, förmenade en af dem,
att om man på det sättet seglade vester ut på det runda klotet, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0478.html
