Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 10. Upptäckten af sjövägen till Indien och af Amerika.
- 11. Luther på riksdagen i Worms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Columbus fick, i likhet med många andra upptäckare, sjelf ej
skörda annat än otack och förföljelser. Han fick ej en gång gifva
sitt namn åt den nya verldsdelen. En man vid namn Amerigo
Vespucci, som beskref landet, beröfvade honom denna ära.
*
11. Luther på riksdagen i Worms.
1.
Under påfvedömet hade den kristna kyrkan råkat i stort förfall.
De fleste andlige voro mycket okunnige, och hos folket, hvars
undervisning blifvit vanvårdad, rådde vantro och vidskepelse, jemte ett
allt mera inrotadt sedeförderf. Under en lång tid hade välsinnade
inom alla stånd längtat efter en förbättring och undanrödjande af
kyrkans brister. Flere försök dertill hade blifvit gjorda, men åter
gått om intet, och de gamla missbruken fortgingo med ökad djerfhet.
Ett ibland dessa var de andliges sätt att mot penningar
meddela syndaförlåtelse utan föregående ånger och bättring. Sålunda, då
påfven Leo den tionde ville fullborda den stora Peterskyrkan i Rom,
ansågs detta för ett så heligt verk, att den, som ville bidraga
dertill med penningar, erhöll löfte om syndaförlåtelse. Påfvens skriftliga
försäkran härom kallades aflatsbref, och sådana bref lät han nu
utbjuda till försäljning inom hela den kristna verlden. Detta blef den
närmaste anledningen till Luthers uppträdande och reformationen.
En af de djerfvaste bland dem, som fingo uppdrag att i Tyskland
bedrifva denna handel, var en dominikanermunk vid namn Tetzel. Då
denne uppträdde i Saxen och då talrika skaror af folk strömmade
till honom för att tillhandla sig syndernas förlåtelse, uppträdde doktor
Martin Luther kraftigt emot honom och uppslog slutligen den 31
oktober 1517 på dörren till slottskyrkan i Wittenberg sina nittio fem
satser emot aflaten.
Innan fjorton dagar förgått, hade dessa satser gjort sin rund
genom Tyskland och snart genom hela kristenheten. Mången läste
dem med glädje och helsade dem som förebud till en ny tid.
Mången trodde, att den man nu ändtligen vore kommen, på hvilken de
så länge hade väntat. Luther fick emottaga ganska trösterika bref,
som manade honom att modigt fortfara. Andre åter började utösa
smädelser och skrifva emot honom.
Flere försök gjordes af påfvens sändebud att förmå Luther till att
afstå ifrån sina läror. Men då detta helt och hållet misslyckades,
blef en påflig bulla utfärdad, hvari Luther fördömdes såsom kättare
eller irrlärare. Men han svarade på denna bannlysning dermed, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0481.html
