Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 148. Om Värmland i början af det nittonde århundradet efter H. Lilljebjörn (II)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
148. Om Värmland i början af det nittonde
århundradet.
De värmländska härad, som ligga kring Vänerns vikar,
voto i början af nittonde århundradet mest odlade och tätast
befolkade. I andra trakter af landskapet lågo de bebodda
orterna långt skilda från hvarandra. När man for fram på
vägarna, som ej sällan gingo öfver de högsta bergåsarna, såg
man på långa sträckor ej annat än skog och berg, sjöar
och mossar, sandhedar och svedjeland. Kom man slutligen
fram till en bebyggd ort, träffade man på små åkertegar
och skuggiga beteshagar, som omgåfvo vanligen en by med
tätt sammanträngda bostäder eller undantagsvis en enstaka
gård. På många ställen, där nu välbyggda gårdar med
bördiga åkerfält ligga, voro då mörka gran- eller furuskogar.
Allmogens boningshus utgjordes vanligen af
envåningshus af trä, byggda af groft, kärnfullt timmer. De låga
fönstren med små, oftast i bly infattade rutor insläppte
endast en sparsam dager. På något afstånd från
boningshuset stod nästan alltid en så kallad nattstuga med loft.
Nedre delen däraf var helt och hållet eller till en del
uppförd af gråsten och byggd nära nog i fyrkant. Den öfre
tjänade både till gästrum och förvaringsrum för kläder.
Den sköt på ena sidan ett par meter utöfver den nedre och
hvilade på tjocka stolpar. Under denna utbyggnad gick
trappan upp till loftet.
Allmogens klädedräkt var ej beroende af något
föränderligt mod. Inom samma trakt, ja, inom hela
landskapet klädde sig alla i hufvudsak lika och på det sätt, som
deras fäder och mödrar förut gjort.
Rocken eller tröjan, som den vanligen kallades, hade
kort lif men så långa skört, att de räckte ned på
smalbenen. Den knäpptes igen framtill med hyskor och hakar.
I olika delar af landskapet var den af olika färg: i
Älfdalen ljusgrå med röda uppslag och kragar, i Jösse härad
svart och i Grillberga mörkgrå.
Byxorna voro af skinn. De, som nyttjades till
helgdagsdräkter, voro af en lysande gul färg, de åter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
