Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 245. Drag ur Karl XI:s lif efter O. Sjögren och T. Knös (II) - 246. Karl XI:s reduktion efter N. Höjer o. T. Knös (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och till slut äfven hans ädla maka. Han sörjde dem djupt,
men sorgen fick ej hindra uppfyllelsen af hans plikter.
Men äfven Karl XI afbröt stundom det trägna arbetet
för att unna sig hvila och förströelse. Då sökte han helst
sin vederkvickelse i exercerandet af soldater, i vilda ridter
och farliga jakter, någon gång i glammande lag med
gunstlingar och förtrogna eller i umgänget med de gamla
kamraterna från farornas och de krigiska bragdernas tid.
Karl XI klädde sig mycket enkelt. Det var svårt för
främlingen att i den enkle mannen med blå åtsittande rock,
älghudsbyxor, höga ryttarstöflar och väldig huggvärja ana
härskaren öfver ett af Europas mäktigaste riken.
246. Karl XI:s reduktion.
1.
Redan på den riksdag, då Kristina öfvertog regeringen
som myndig drottning, framställde bönderna yrkandet, att
de kronogods, som kommit bort från kronan, skulle
återställas. Denna fordran understöddes af prästerskapet. Nu
vunno de väl intet, men frågan väcktes åter vid 1650 års
riksdag. Då trädde prästerna i spetsen för de ofrälse stånden.
Adeln ville ej lyssna till talet om indragning af kronogodsen.
Upphetsningen mot detta stånd blef så häftig, att på flera
ställen i landet uppror hotade att utbryta och många stormän
fruktade för sina lif. Den gamle Axel Oxenstierna, hvilken
nu var föremål för mycken ovilja, emedan han ansågs som
orsak till landets nöd, yrkade, att de oroliga skulle
allvarligen näpsas. Men drottningen uppmuntrade tvärt om
de klagande. De ofrälse stånden inlämnade ändtligen en
klagoskrift, hvari de fordrade, att alla krono- och
skattehemman, som blifvit skilda från kronan, skulle återställas.
Drottningen mottog skrifvelsen nådigt men besvarade den
endast i allmänna ordalag. Därmed afstannade talet om
reduktionen för denna gång, men frågan därom kunde ej falla.
Sedan Karl X Grustaf bestigit tronen, beslutade han att
taga före frågan om kronogodsen. Men han ville
genom-drifva endast en tillfällig lösning däraf på sådant sätt, att
Läsebok för folkskolan. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
