Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 325. Torfmossarna af G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obetydliga fördjupningar i marken finnes en jordart, som
till färgen är mörkbrun eller svart, och som allmänt kallas
torf. Denna torf användes nu för tiden i stor utsträckning
såsom brännämne, ty människorna måste numera, sedan de
huggit bort skogarna på stora områden, tillgripa de förråd,
naturen under årtusendens lopp har sparat.
De ställen, där torfven förekommer, kallas med ett
gemensamt namn torfmossar. Yid en närmare undersökning
har det emellertid visat sig, att de bildats på något olika
sätt. Efter bildningssättet skiljer man därför mellan
högmossar och lågmossar.
Högmossens torfmassa består till allra största delen af
förmultnade delar utaf de s. k. hvitmossorna. Dessa
förekomma mycket talrikt på fuktiga ställen utöfver stora
sträckor af vårt land. De utmärka sig framför alla andra växter
genom sin förmåga att uppsupa stora mängder af vatten
genom sin stam. Genom denna sin egenskap äro de i stånd
att hålla sig fuktiga ända uppe i topparna och där hastigt
tillväxa, under det att de nedre delarna dö bort. Under
tidernas lopp bilda dessa döda, halft förmultnade delar af
hvitmossorna betydliga lager på bottnen af den fördjupning,
i hvilken de först börj at växa. På sådant sätt uppstå
högmossarna, hvilkas torfmassa ofta blir 10 till 15 meter tjock,
stundom ändå tjockare. Deras yta är i regeln svagt hvälfd,
så att den är högst mot midten och lägre mot kanterna.
Deras bildning har man med fog jämfört med de mäktiga
korallrefvens bildning af de små koralldjuren. Dessa äro
nämligen förenade i korallstockar, hvilka hysa lefvande
djnr endast i sin öfversta del, under det att i de nedre blott
det kalkskal kvarstår, i hvilket djuren en gång bott.
Lågmossarna äro däremot bildade på ett helt annat sätt.
I de dälder, i hvilka nu sådana mossar ligga, har en gång
varit en damm eller sjö. I denna fördes af vinden grenar
och blad m. m. af växter, som lefde och frodades på
stränderna däromkring. Dessa jämte delar af vattenväxter, som
slagit sig ned i vattensamlingen, tjänade till en stor del till
föda för en mängd små djur, hvilka lefde i vattnet, och af
hvilka några voro så små, att de ej kunde ses med blotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
