- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 3, 4, 5 och 6 /
807

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 325. Torfmossarna af G. Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ögat. Härigenom mer eller mindre förändrade hamnade
växtdelarna till sist jämte de döda djnren och dessas spillning
på bottnen af dammen eller sjön och bildade där
undertidernas lopp gyttja. Denna är en vanligen ljusbrun eller
ljusgul massa, som kännes fet vid beröring. Grenom
förändringar, som växt- och djurlifvet i en vattensamling
småningom undergår, inträffar det emellertid, att i stället för
gyttja bildas torfdy. Denna är en lös massa, som är
brunröd men i luften blir svart. Grenom afsättning af gyttja
och torfdy fy lies småningom fördjupningen, så att i stället
för en klar vattenspegel endast en sumpmark återstår.
Delar af gräs, starrarter och andra växter, som växa på
denna sumpmark, bevaras af vattnet från att fullständigt
förmnltna och tjäna att bilda torf i detta ords
inskränktaste bemärkelse. Så väl torfven som torfdyn består således
af växtdelar, hvilka därigenom, att de bevarats under vatten,
på ett egendomligt sätt förändrats, i det att af den
ursprungliga växtmassan nya ämnen bildats.

Icke alla de växtdelar, som inbäddas i en lågmosse,
förlora emellertid sin yttre form utan kunna igenkännas. Med
tillhjälp af dem kan man t. ex. få reda på hvilka trädslag
som under den tid, som förflutit, sedan mossen började bildas,
växt kring denna. Det har visat sig, att dessa trädslag
under olika tider bestått af vidt skilda arter. Allra först
växte där mest små videbuskar och fjällörter, sådana, som
nu endast finnas på de högsta bergen eller långt, långt
upp i nordens kalla trakter. Efter dem kommo skogar af
björk och asp. Dessa efterträddes af den dystra, kalla
furuskogen. I de sydligare delarna af vårt land fördrefs denna
af ekskogen, i de nordligare af granskogen. I de allra
sydligaste blef till sist boken med sitt rika, mörka löfverk
härskaren. Dessa stora förändringar få tillskrifvas förändringar
i klimatet. Alla de olika träden hafva dock bidragit till
att samla det bränsleförråd, människan nu äger i torfven.

Denna måste emellertid underkastas en långvarig och
omsorgsfull behandling, innan den blir duglig att skänka
människan värme och ljus under vinterns långa, stormiga,
kalla tid. När man gör bränntorf af torf i inskränkt mening,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/36/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free