Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 362. Lejonet efter C. Vogt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nattdjur hemfalla, då de af en eller annan anledning måste
lämna sina gömställen om dagen. Samma lejon, som om
natten med blixtens hastighet öfverfaller sitt byte och dödar
det, skall låta det gå oantastadt förbi och till och med taga
till flykten, då det möter det om dagen.
Lejonets styrka är fruktansvärd och förvånande. Med
ett enda slag af sin väldiga tass knäcker lejonet ryggen på
en häst, och med ett enda bett krossar det halskotorna på
en ko. Medan lejonet i de vidsträckta trakter, som bebos
af skygga, vaksamma och erfarna djur, från bakhåll och väl
skyddade gömställen lurar på sitt byte, som intet ondt anar,
så tar det sin tillflykt till den råa kraften, då det röfvar
sitt byte från de hjordar af husdjur, som äro instängda i
närheten af människornas boningar.
Araberna jämföra lejonets rytande med åskans
mullrande. Påtagligen låter lejonet höra dessa fruktansvärda
toner, endast då det vill antingen varna de sina eller
injaga skräck hos andra djur. Dessa råka också alla utan
undantag i den största villervalla och förskräckelse, så snart
de höra lejonets rytande, störta förtviflade från hvarandra
åt alla håll och blifva på detta sätt lättare dess byte.
Yi vilja icke närmare inlåta oss på de tusentals
berättelserna om mer eller mindre farliga lejonjakter, om angrepp
på och försvar mot lejonet. Det beror på huru hungrigt det
är samt hvad tid det är på dygnet, huruvida lejonet angriper
människan eller drager sig tillbaka för henne. Gramla, erfarna
lejon, som känna, huru liten fara de utsätta sig för genom
att bryta sig in i byarna hos de dåligt beväpnade negrerna,
blifva, som det tyckes, begifna på människokött. Yäl
underhållna bål utgöra det bästa skyddsmedlet för lägerplatserna.
De förödelser, som lejonet anställer bland infödingarnes
och kolonisternas hjordar, äro ansenliga. Man känner ju
också, hvilka härjningar det förr anställde i Algeriet, där
hvarje boskapsägare, innan han lade på kalfvarna, beräknade
lejonens andel. Nu för tiden hör man ej mer talas om lejon
i Algeriet. De europeiska jägarne hafva där utrotat dem.
Förr i tiden anställde araberna drefjakter på lejonet, i det de
slogo en ring omkring dess lägerställe och gåfvo allesamman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
