Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 26. Rävfar. Av Hans Aanrud. Från norskan - 1. Rävfar tänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svansen i en behagfull böjning bakom sig utefter marken
och framtassarna rätt fram. Den ena tassen håller han
huvudet på, den andra tassen håller hän varsamt över en
död kråka. Han ligger inte på lur i dag, rävfar. Han
ligger och gassar sig och mår och tänker.
Han tycker han har gjort det så bra åt sig för
sommaren. Redan tidigt i våras, så snart tjälen gått ur
marken, hade han funnit på, att han skulle slå sig ner just
här. Och han och rävmor hade grävt en lya här. De hade
Räv och hare. Efter målning av Bruno Liljefors.
börjat bakom den stora stenen där långt uppe i backen,
där det växte så mycket ormbunkar, att ingen kunde se
hålet. Därifrån hade de grävt en lång gång, som mynnade
ut i sluttningen mot älven, just vid tuvan, där han nu låg.
Lyan hade således både en ingång och en utgång.
Utgången var lagd så, att den inte kunde ses från ingången —
om nu så olyckligt skulle hända, att någon fick se dem
smita in vid ena änden.
På mitten hade de utvidgat gången till en stor
kammare, där de kunde ha det riktigt lugnt och skönt. Det
behövdes också, ty knappast var boet färdigt, förrän det
blev fyra små näpna ungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
