Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 150. Ett besök i en järngruva i Bergslagen. För Läseboken av John Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt. Fogden tar törn mot väggen och styr tunnan, så att den
åter går stadigt.
Högt där uppe över våra huvuden blir dagöppningen
mindre och mindre, till slut bara en liten rund prick.
Runtomkring oss är det kolsvart. Våra små lampor förmå icke
upplysa hela schaktet. De flämta och kasta spöklika glimtar
och skuggor på bergväggarna, som glänsa av framsipprande
vatten.
Omsider stannar tunnan. Vi stiga ur och befinna oss på
en liten smal avsats av trä. Det är förstugan till en »ort»,
d. v. s. en lång gång in i berget, vinkelrätt mot schaktet.
Gången är ungefär fyrkantig, men på sina ställen är det
så högt till taket, att vi icke kunna se det i skumrasket, och
ibland ä<r det oss så nära, att vi måste buga oss för att kunna
komma fram.
»Akta er, så att ni inte snavar på rälsen och stockarna!»
säger fogden och pekar på en liten järnbana, som löper mitt
i orten.
När vi lysa på väggarna och taket, se vi, att man här
och där stöttat dem med grova timmerstockar eller
vinkel-krökta gamla järnvägsskenor. Det behövs, ty annars skulle
det kunna hända, att gången plötsligt rasade igen och
begravde arbetarna i gruvan.
Nu kröker gången, och vi stå vid en stor sal, tycks det.
Borta vid den motsatta väggen skymta vi en skara arbetare,
som bryta malm. De ha hängt upp sina små lampor på
väggen eller ställt dem på stora stenblock.
I somliga gruvor använder man numera borrmaskiner,
som drivas med elektricitet eller sammanpressad luft. Men
här borras det ännu för hand. En arbetare slår med en slägga
på ett borrstål — en meterlång stålstång, vilken i nedre
änden är formad som en skarp mejsel. En annan arbetare
håller fast borrstålet och vrider det litet mellan vart slag, så
att borrhålet blir runt.
Det går icke fort att borra ett ordentligt spränghål.
Försök själv att på det där sättet taga bukt på hårda berget, så
får du se! Men millimeter för millimeter tränger borrstålet
in i berget. Alltemellanåt göres hålet rent och fuktas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
