Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 220. Heliga Birgittas sista pilgrimsfärd. Efter Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtära annat än bröd, uppmjukat i vin eller kokt vatten.
Hela stranden var mörk av människor, och drottning
Johanna kom henne ångerfull till mötes med knäfall och
fot-kyssning, som hade Birgitta nu varit den rätta
härskarinnan. Drottningen anropade henne att bedja för Neapels
av pest och olyckor plötsligt hemsökta invånare. Fast
den heliga icke längre förmådde höja de knäppta händerna
utan måste stödja dem över käppkryckan, stannade hon
och bad för hela folket. Den uppenbarelse, som hon sedan
fick mottaga under kvällens timmar, uppspikade
ärkebiskopen på domkyrkans port, och hela natten hördes de
sjuka, som lågo på gatorna, ropa namnet Birgitta för att
därmed beveka själva döden.
Vaka och fasta hade så uttömt Birgittas krafter, att
hon snart icke längre förmådde besöka kyrkorna. Påvliga
sändebud, prinsar och kardinaler och munkar klappade
dagligen på porten, och när de blevo mottagna i kammaren,
funno de en ålderstigen sierska, som med dotterns hand i sin
och djupa vidöppna ögon satt i hörnet på stengolvet,
ombäddad med grå och trasiga halmkuddar.
Slutligen märkte de, som vårdade henne, att hon icke
längre förmådde uthärda kölden från stengolvet, och de
bäddade henne då på samma bord, där hon förr suttit lutad
över sin hägerfjäder och sina papper. Fast kinderna voro
insjunkna, tycktes dem, att de aldrig sett henne mer fager.
»Kristus talar till mig», sade hon, »och detta är hans
ord: ’Jag har gjort med dig liksom brudgummen, vilken
gömmer sig en stund för bruden, att hennes längtan må bli
mer brinnande. Någon tid har jag fördolt mig, och det har
varit din prövotid. Men nu är stunden, att mitt löfte skall
fullbordas, och femte dagen härefter på morgonen skall
du vänta mig. Inför mitt altare skall du klädas till min
brud och vigas till nunna och moder i Vadstena. Men vet,
att din kropp skall du lämna här i Rom, till dess han
kommer till det rum, som blir honom berett.’»
På morgonen den femte dagen, då mässan skulle sjungas,
närmade sig dottern Karin och sonen herr Birger med ett
tänt vaxljus och satte det i den ’döendes händer. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
