Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 300. »Hälsan framför allt!» För Läseboken av Carl Grimberg - 301. När ståndsskrankorna ramlade. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rester kvar, i synnerhet mellan tänderna, där de ligga
och ruttna. Sedan angripa dessa ruttnande ämnen själva
tänderna, så att dessa också taga röta. Den, som av
tanklöshet och likgiltighet vansköter sina tänder, får således
plikta med att dessa ruttna bort. Är det icke något
förskräckligt obehagligt att tänka sig detta, att delar av
ens egen kropp på det viset hålla på att förstöras ? Tänk
på att varje tugga mat, som passerar genom en sådan
tandgård, blir blandad med ruttnande ämnen, innan den
kommer ned i magen! Och andedräkten sedan från en,
mun med dylika förruttnelsehärdar! Den kan jaga den
modigaste på flykten. Vill du alltså slippa att bli till
obehag för din omgivning, så måste du hålla även mun och
tänder rena. Och när en tand är angripen, så försök
snarast möjligt att få den lagad hos en tandläkare!
Men vårdslöshet med tänderna har än värre följder. I
de angripna ihåliga tänderna trivas vår kropps värsta
fiender, baciller och bakterier, ypperligt. Härifrån ha de
lätt att angripa både lungor och hals, mage och
tarmar. Ja, man börjar allt mer komma till insikt om att
en av de viktigaste anledningarna till lungsotens svåra
härjningar är just den dåliga tandvården. Här gäller satsen
»bättre förekomma än förekommas». Och den satsen gäller
på alla områden för den, som vill bli en duktig karl eller en
bra kvinna och sålunda bidraga till att ge sitt land det,
som är dess största rikedom: ett duktigt folk.
Carl Grimberg.
301. När ståndsskrankorna ramlade.
Med år 1809 inbröt ett nytt tidevarv för vårt folk. Allt
sedan dess har makten i samhället varit delad mellan
konung och riksdag på det sätt, som den då antagna
regeringsformen bestämmer. Riksdagen kunde dock icke
sägas ge uttryck åt hela folkets vilja, så länge den
ännu var sammansatt på ungefär samma sätt som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
