Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 326. Ur Viktor Rydbergs författarskap - Pojkarna - 327. Carl Snoilsky. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja.»
»Min vän», sade den gamle herrn, »jag vill inte utrannsaka,
om du hade rätt eller inte, när du sade, att du inte kände
förbudet att gå här i vallarna . . .>
»Jag kände det inte.»
»Men jag vill lägga dig på hjärtat, att Gud fordrar
sannfärdighet, och att ditt land behöver sanningskära, modiga
män. De behövas i konungens råd, i riksförsamlingen, i
krigarnas led, i ämbetsverken, på predikstolen, i handel och
vandel och vid plogen. Vad du än blir med tiden, behöver
fosterlandet i dig en sannfärdig och orädd man. Skäm inte
bort det minne du skall ha av din gossetid med minnet av
att du var en lögnaktig pojke. Du är ju nu i den ljuva
tiden, som du på äldre dagar skall minnas som i går. Varje
barn får till ledsagare de goda andarna Oskulden och Friden.
Du har dem här» — landshövdingen pekade med
spanskröret, spm om han med lekamliga ögon skådat dem i
närheten — »se till, att de inte övergiva dig!»
Spanskröret tog nu en annan riktning och pekade uppåt
bastionen Gustavus Adolphus. »Däruppe är det inte
förbjudet att trampa ned gräset. Det stället är undantaget
från förbudet, och man kan ha lika roligt där som här.
Gå dit och läs dina visor och sagor!»
Landshövdingen gick, måhända förargad över sin
häftighet, om han verkligen varit häftig, och kanske glad åt att
ha nedlagt ett frö, som möjligen skulle spira upp. Gossen
begav sig upp till bastionen Gustavus Adolphus och
fortsatte läsningen av »Karsus och Moderus».
327. Carl Snoilsky.
Nami}et Snoilsky klingar ju för våra öron utländskt
och främmande. Det har dock burits av en svensk
diktare, och genom hans sånger om Sverige, dess folk och
minnen, har det blivit ett av våra främsta skaldenamn.
Släktpn Snoilsky härstammar från Österrike, men redan
på 1600-talet, då Gustav II Adolf tog en medlem av
densamma i sin tjänst, blev en gren därav svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
