Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den jylländska heden. Efter »Hedebogen», Jenny Velander och Erik Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nöja sig med att tåligt sända ut långa, utefter marken
krypande grenar. Men denna grönska utvecklas endast åt
läsidan, ty på vindsidan sveder västanstormen obarmhärtigt
bort de späda knopparna.
Ännu hade man icke funnit vägen, på vilken Jyllands
befolkning skulle gå fram för att förvandla öknen till odlad
bygd.
Men så kom 1864 års olyckliga krig med Preussen och
Österrike och den bittra förlusten av Slesvig. Då stod det
klart för var dansk man och kvinna, som älskade sitt land,
att nu hade man icke råd att låta en enda bit jord ligga
ofruktbar; nu måste man besegra en hård natur och
därigenom återvinna, vad man förlorat i strid med yttre fiender.
Den man, som skulle anföra de arbetsvilliga i den nya
kampen, var överstelöjtnant Enrico Balgas. Han hade
grundligt lärt känna heden, då han i egenskap av ingenjörofficer
anlade vägar i västra Jylland under 1850-talet.
Han älskade heden, sådan den skildrats i sin
egendomliga, allvarstyngda skönhet, gripande i sitt armod, av
prästen och diktaren Steen Steensen Blicher, hedens siare och skald.
Av honom hade Dalgas också ärvt hänförelsen för att en
gång få se heden bära susande skogar och se guldgula
skördar mogna därute kring trevna hem. Med all sin
svärmiska hänförelse hade Blicher dock ej förmått sätta folk i
arbete på att förverkliga hans drömmar. Det lyckades
däremot för Dalgas, ty han hade ej blott hänförelse och
viljekraft utan också sakkunskap. Genom studier och
experiment hade han nämligen kommit underfund med hur
arbetet med hedens uppodling skulle bedrivas för att bli till
verklig nytta.
År 1866 inbjöd han ett hundratal godsägare och
herremän till ett möte i Århus, och sedan han där framlagt sin
plan till hedarnas uppodling, bildades det s. k. Hedeselshaiet.
Denna förening satte som sitt mål att verka för uppodling
av Danmarks hedar. Pengar samlades, och ett storartat
folkupplysningsarbete sattes i gång genom hundratals
tidningsuppsatser. Ty Dalgas och hans män insågo, att det
först och främst gällde att få hedens inbyggare själva med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
