Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Nils Finsen. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kunde månne den bruna hudfärgen tjäna till skydd mot de
brännande solstrålarna? På ena underarmen målade han
nu med tusch en cirka 5 cm bred strimma, vafefter han
under ungefär tre timmar utsatte armen för starkt solljus.
Då sedan tuschen tvättades bort, visade det sig, att huden
under strimman var oförändrat vit, medan den på bägge
sidor därom blivit röd, öm och svullen. Efter ett par dagar
hade emellertid svullnaden och ömheten gått bort, men i
stället övergick hudens röda färg i kraftigt brunt utom på
den del av armen, där tuschstrimman funnits. Därefter
utsatte han åter armen för solljuset men utan tuschfärgning,
och nu blev resultatet det alldeles motsatta. Det vita bältet
blev rött och svullet, men de solbrända partierna togo ingen
som helst skada. Orsaken till negrernas mörka hudfärg
låg nu klar för honom.
Denna enkla iakttagelse blev upphovet till en av Finsens
märkligaste upptäckter. Kunde starkt solljus åstadkomma
så stark rodnad och svullnad i fullkomligt frisk hud, hur
ödesdiger måste då ej dess inverkan vara på hudlager, som
voro angripna av någon sjukdom och därför icke ägde normal
motståndskraft! Och Finsens tankar gingo till den
smitto-samma sjukdom, som till minne efterlämnar djupa märken
i sådana delar av huden, vilka äro utsatta för solljuset och
dagern — smittkopporna.
Den unge vetenskapsmannen visste, att den engelska
medicinska litteraturen hade reda på några fall, då personer,
som kommit att tillbringa sjukdomstiden i mörka rum,
und-sluppit ärren, och i olikhet med andra läkare fann han,
att man kunde ha någonting att lära av saken. Några
experiment kunde han inte utföra, då ingen koppepidemi
pågick, utan han fick treva sig fram med sin idé, så gott han
kunde.
Att solljuset är sammansatt av olikfärgade ljusstrålar
med olika egenskaper, visste man redan långt förut, och att
vissa av dessa strålar, de ultravioletta, kunna frambringa
kemiska verkningar, hade man också reda på. De hade
därför också fått namnet de kemiska strålarna. Solens
livgivande, stärkande inflytande tillskrev man de varmare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
