Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. I stenkolens land. Efter Franz von Jessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
munnen svartlinjerade. Under fotterna knarra och knastra
små kolsmulor. Överallt och från alla håll, genom
ventiler, fönster och dörrar, droppar eller yr det koldamm.
Detta är stenkolens land,# och dess obehag får man finna
sig i.
Stad följer på stad, och var gång Juteen sålunda tätna,
ha vi hunnit till e^ gruva. Visst är h^r fult. Omkring
dessa hål i jorden, varifrån ^kedomen hämtas upp, trives
ingen skönhet. Låga byggnader ÄV järn c^h gråsten, skjul
av veckad plåt, ugnar med rykande skorstenar, smedjor med
dån från sotiga ässjor, rostiga gru vkärro** söndriga
järnvägsvagnar, brustna kabeltåg, det är, vad man ser här. Och
det hela är överdraget med årsgamla lager av koldamm.
Fult är här, tryckande, ängslande bland dessa svarta
hus, i vilkas inre elden glöder argt, och bland alla dessa
svarta människor. Det smutsgula vatten, som därborta
strömmar ut genom en öppen ränna, har pumpats upp ur
jordens innandöme. Det stinker giftigt liksom de blågråa,
töckniga dunster, som sugas upp ur gruvan, där människor
och djur slita och släpa.
Och dock, se ut över växelspårens vimmel, där hundratals
tonn färdigbrutna och ordnade kol vänta på att hämtas till
fartygen i Cardiffs hamn! Hör kolvslagen från pumpen
och de väldiga luftsugarna, som möjliggöra mänskligt arbete
flera hundra meter under jordens yta! Se, hissens hjul
snurra, kabeltåget spännes — och nu, redan nu har från
djupet hämtats en ny last av det dyrbara mineralet, som
skall sprida ljus och värme, vart det kommer. Det dånar
av hammarslag vid fladdrande ässjor, järn glöder,
kätting-länkar böjas ihop, spikar smidas, timmer yxas till. Signaler
ljuda från gruvan uppåt och uppifrån nedåt. Som kaptenen
på sin kommandobrygga står maskinisten och lyssnar, om
varje hjul snurrar, varje kolv glider, varje drivrem smäller
med det ljud, som berättar, att allt går, som det bör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
