Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 2. De främmande världsdelarna / 341 (1911-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 63. I Tibet. Efter Sven Hedin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intryck sålunda: »Klangfullt porlade en bäck i dalen, och på
dess strandvallar voro små täcka blomster inbäddade i frodig
mossa. Det enda bränsle, som bjöds, var kvarlåtenskapen
efter jakars och kulaners[1] besök. Murmeldjuren visslade
gällt utanför sina jordkulor, och rapphönsen kacklade
beställsamt utmed bergsidorna.»

Murmeldjur.

I somliga trakter av Tibet var marken liksom
maskstungen av murmeldjur. »De se obeskrivligt komiska ut,
dessa stora, starkt byggda gnagare, då de enstaka eller
parvis sitta och sola sig på valvet över kulans ingång»,
skriver Hedin. »Då vi nalkas, tumla de som biljardbollar
ned i sina hål. Men dessförinnan hälsa de oss med gälla
visslingar, som genljuda från alla backar. Yi blevo
formligen utvisslade av dessa kritiska åskådare. En gammal
murmelfarbror, som måtte ha varit döv, och som avlägsnat
sig över hövan långt från sin säkra kula, fick plikta
för sin oförsiktighet. Han låg på rygg och solade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>