- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 2. De främmande världsdelarna /
342

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 63. I Tibet. Efter Sven Hedin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i en backe, med framtassarna på magen, och såg dråplig ut,
liknande en människa eller åtminstone en apa. Jolldasch1
var som en pil framme och störde hans siesta2, och medan
han försvarade sig, hunno männen fram och bundo honom.
Och så stuvades han i fullkomligt oskadat skick ombord på
en kamel. Meningen var att tämja honom. Han blev
vår gäst i två månader, men vildheten gick aldrig ur
honom.

Så fort man nalkades, satte han sig på bakbenen, färdig
att nypa till med sina knivskarpa framtänder. Ett sår efter
ett sådant bett säges vara mycket svårläkt. Räckte man
honom en käpp, skar han stora spånor ur den. Vid lägren
hölls han bunden vid en kort käpp, vars andra ända med
ett rep var förankrad vid en plugg i marken. Han strövade
i cirkel kring pluggen, och på lämpligt ställe började han
varje afton att gräva en kula, kanske i hopp att kunna
rädda sig i dess gömsle. Ett fåfängt arbete: innan han
hunnit fotsdjup t, stuvades han följande morgon upp på sin
kamel för att på kvällen börja på ny kula. Till sitt hem
fick han aldrig återvända men blev snart van vid att vagga
på kamelryggen. Gjorde han oss ingen annan nytta, så var
han dock karavanens pajas och rolighetsminister. Han var
alltför komisk i sina små funderingar kring pluggen och
hyste ett outsläckligt hat till hundarna, som dock aldrig
gjorde honom illa.»

På morgonen den 21 juli var det full vinter, »och
landskapet försvann under ett kompakt snötäcke», fortsätter
Hedin. »Då högsommaren är sådan, får man en viss respekt
för vintern i dessa bergstrakter. I tätt snöväder fortsatte
vi den 22 till en dalgång med skralt bete. Under natten
uppstod fullständig snöyra, och kölden sjönk till —4,8°.

I dagbräckningen väcktes jag av ett förfärligt oväsen
och skyndade ut. Här hade tydligen något tråkigt tilldragit

1 En av karavanens hundar. — 2 Siésta: ett spanskt ord, som betyder

middagslur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/52/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free