Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 88. I Mahdins våld. Ur »Genom öknen», berättelse av H. Sienkiewicz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Nell, drag av din ena handske och låt den falla ned, utan
att någon märker det!»
»Varför det, Stas?»
»Gör bara, som jag säger, Nell!» bad Stas än en gång,
och flickan lät handsken falla ned.
»Kasta nu den andra!» sade Stas efter en stund.
»Jag har redan kastat mina, men dina är ljusare och
syns därför bättre. Ser du, Nell», fortsatte han, då han såg
flickans häpnad, »det är nog så, att de här elaka människorna
har rövat bort oss. Men var inte rädd! Snart upptäcker
de därhemma, vad som har hänt, och då skyndar de efter oss.
Det var för att de ska finna något spår av oss, som vi
kastade handskarna ...»
Lilla Nell smög sig snyftande intill Stas och frågade,
vart de stygga människorna ämnade föra dem, och varför de
rövat bort dem. Stas undvek att svara på frågorna men
tröstade den lilla flickan, så gott han kunde, och försäkrade
henne, att han skulle skydda henne.
För honom själv började nu sammanhanget klarna.
Han anade, att bägges öde hängde samman med en man,
som hette Smain. Den mannen hade begått högförräderi
mot egyptiska regeringen och var nu en av Mahdins
stöttepelare. Smains hustru och barn voro kvar i Port Said, och
regeringen nekade bestämt att låta dem bege sig till Smain
i Kartum. Gång på gång hade hustrun, Fatma, som var
besläktad med Mahdin, varit uppe hos Nells far och bett och
tiggt, att han skulle ställa om, att regeringen upphävde
förbudet. Nells far hade också gjort, vad han kunnat, men icke
lyckats.
Stas kom nu ihåg, att Fatma vetat om, att de båda
ingenjörerna skulle fara till Medinet. Ja, hon hade till och
med erbjudit fadern att ställa Idris och Gebhr, som
tillhörde hennes släkt, till hans förfogande på ökenresan. Var
ej det hela en komplott, som gick ut på att lämna de båda
barnen som gisslan hos Mahdin, tills Fatma och hennes barn
finge bege sig till Kartum? Och skulle väl den egyptiska
regeringen, som vredgats så över Smains förräderi, förmås att
upphäva sitt beslut?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>