Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 91. I Kongo. Efter P. Möller och G. Pagels - 92. Vilda elefanter. Efter P. Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha ingenting att frukta, ty mot skogens friska grönska är
elden vanmäktig.
Medan gräsbranden pågår, äro negerkvinnorna gärna ute på
jakt. Deras byte är ett slags råttor, vilka infödingarna räkna
som en läckerhet. Kvinnorna följa bakom elden så nära,
som de någonsin kunna våga sig, och så snart de påträffat
ett råtthål, äro de framme med sina hackor och krafsa fram
läckerheten. Varje fynd hälsas med höga skrik av
förtjusning. Dessa svarta, av jaktiver nästan ursinniga kvinnor
likna snarare onda andar än människor, där de skymta fram
ur rökmolnen och avteckna sig mot eldväggen.
I slutet av oktober, när den efterlängtade regntiden
börjar, få kvinnorna återigen mycket att bestyra ute på marken.
Då ser man dem varje morgon i långa rader vandra ut på
fälten för att hacka och plantera i den fuktiga myllan,
som nu blivit gödd av askan. Redan ett par dagar efter det
första regnet ser man tumslånga gröna skott skjuta upp ur
marken, och snart är denna täckt av blommor och grönt gräs.
Efter P. Möller och G. Pagels.
92. Vilda elefanter.
En svensk kongofarare berättar, hur han år 1884 kom
till en sumpig dalgång, där elefanter brukade hålla till.
»Här och där i det höga gräset höjde sig små dungar av
skog och höga bamburör. I alla riktningar löpte breda stigar,
som upptrampats av elefanter och annat storvilt, och en stark
lukt av villebråd kändes överallt. Men av människor
syntes icke ett spår. Tystnaden avbröts endast av apornas
eller en och annan fågels läte eller av en trupp betande
elefanter. Ett par gånger stötte jag upp antiloper, som vilade
i gräset, och i kanten av ett träsk överraskades vi plötsligt
av att befinna oss mitt i en hjord av vilande bufflar. Redan
innan jag fick syn på dem, visste jag, att de funnos i
närheten. En flock små fåglar, liknande starar, skreko
nämligen ängsligt, då de fingo syn på oss. Från föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>