Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 97. Svensk-Amerikas störste son. För läseboken av Ruth Englund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älskade han studiet av människor. Det var i den lilla
stadens umgängesliv och under de nattliga pratstunderna
på apoteket, som han skaffade sig sin människokännedom.
överallt gjorde den unge apotekaren sig omtyckt. Ett
särskilt starkt bevis härpå fick han en dag år 1886,
då några av hans bekanta kommo och ville göra honom
till tidningsredaktör. Hälften av aktierna i tidningen St.
Peter Herald voro nämligen till salu, och den, som köpte
dem, kunde erhålla redaktörsbefattningen. John Johnson
häpnade över sina vänners förslag, att han skulle köpa
aktier, han, som inte hade ett öre men däremot mor och
flera syskon att försörja. Men vännerna hade inte pratat i
vädret. Inom några dagar var den erforderliga summan
upplånad, och Johnson satt som redaktör. Han hade ingen
erfarenhet som tidningsman, men det dröjde inte länge,
förrän han visade sig vara en verklig förmåga inom detta
område. Snart valdes han till sekreterare i Minnesotas
journalistförening, och ett par år senare utsågs han till dess
ordförande.
Den aktning och vänskap Johnson vunnit bland pressens
män banade vägen för honom, så att han år 1898 valdes till
medlem av senaten, fastän han hade andra politiska åsikter
än flertalet röstberättigade i Minnesota. Där, liksom i de
flesta nordstaterna, tillhörde majoriteten det republikanska
partiet. Republikanerna hade haft överhanden alltsedan
slavkrigets dagar, då de kämpade för en stark union. De ville
skydda landets industri genom att lägga skyddstullar på de
industrivaror, som infördes från andra länder. Men
dessutom hade de börjat arbeta på att skaffa Förenta staterna en
stormaktsställning i världen genom att utvidga dess område.
Demokraterna däremot pekade på de faror, som denna politik
kunde föra med sig, ej blott för den enskilda staten inom
unionen utan också för den enskilda människan. Till detta
parti hörde Johnson. Demokraterna hade sitt stöd i sydstaterna.
Ar 1902, då nytt val av senatorer skulle äga rum,
besegrades Johnson av det republikanska partiets kandidat i
Minnesota. När demokraterna senare talade om den saken,
tilllade de oftast: »som väl var».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
