Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 101. Booker Washington. För Läseboken av Ruth Englund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de han också tre gånger. Sedan gick han ut och talade om att
det var färdigt. Och medan föreståndarinnan for med sin
näsduk över alla lister och petade i hörnen, stod Booker
bredvid och väntade ivrigt på vad hon skulle säga. »Du duger»>
sade föreståndarinnan. »Jag skall skriva in dig i den stora
boken.»
»Ingen i hela världen kunde väl vara lyckligare än jag
i den stunden», berättar han själv.
Nu började en ny tid för den fjortonårige gossen. Aldrig
förr hade han t. ex. legat i en ordentlig säng. Lakanen
gjorde honom mycket huvudbry. Första natten bredde han
båda över sig. Och nästa natt hade han lagt båda under sig.
Till slut måste kamraterna gripa in och förklara för honom,
hur det skulle vara.
Tack vare det avlagda provet i samlingssalen erhöll
Booker Washington plats som skolans vaktmästare. Klockan
fyra måste han stiga upp för att hinna elda i kaminerna
och förbereda sig till dagens lektioner. Och sedan hade han
en hel mängd rum att städa.
Som lön för sin möda erhöll han mat och husrum. Men
böcker fick han skaffa sig själv, och det var många gånger
bekymmersamt. Kläderna nöttes ju också, och han ägde
bara den kostym han gick och stod i. Under hela sin vistelse
på skolan hade han aldrig mer än ett par strumpor, som
han själv tvättade om kvällarna.
I tre år stannade Booker Washington vid Hamptons skola.
Under ferierna reste de flesta negrerna hem, och Booker
kände sig sjuk av hemlängtan. Han visste också, att hans
mor längtade efter honom. Men eftersom han inga pengar
hade, fick han försaka hemresan.
Under de första sommarferierna hade han plats som
kypare på ett kafé i närheten av Hampton. Lönen räckte inte
till stort mer än mat och logi, men om nätterna och mellan
måltiderna hade han god tid att läsa.
Mot slutet av det andra läsåret i Hampton blev han dock
i tillfälle att fara hem. Modern, brodern och en av lärarna
hjälpte honom med respengar. Den summa, som behövdes
för resan tillbaka och för det kommande läsåret, hoppades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
