Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 101. Booker Washington. För Läseboken av Ruth Englund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Booker Washington själv kunna förtjäna vid Maldens
saltverk.
Negrerna i Malden hälsade honom innerligt välkommen.
Han fick lov att gå och hälsa på varenda familj och berätta
för dem om Hampton. Men den, som gladde sig mest över
hans utveckling, det var modern.
Tyvärr visade det sig omöjligt för Booker Washington
att få något arbete i Malden. Vid kolgruvorna var det strejk,
och därför kunde saltverket inte heller drivas.
En dag hade Booker Washington gått en lång väg för
att få tag i något arbete. Men förgäves. När han befann
sig ungefär en engelsk mil från sitt hem, märkte han, att
det var långt lidet på natten. Trött och nedstämd, som han
var, orkade han inte gå längre utan kröp in i ett övergivet
blockhus, som stod där i närheten, för att vila några
timmar.
Vid tretiden på natten kom hans bror och fann honom
där. Han kom för att berätta, att deras mor var död.
»Den stunden blev den tyngsta jag genomlevat», säger
Booker Washington. »Min mors hälsa hade i åratal varit
vacklande. Men då vi skildes från varandra, fanns det
ingenting, som tydde på att slutet var så nära. Jag hade
alltid så innerligt önskat att få vara hos henne, då hon
skulle gå in i den sista vilan. All min strävan vid
Hampton hade ju gått ut på att skaffa mig en utbildning, som
kunde göra det möjligt för mig att ge mor ett bättre och
bekvämare hem.»
Till sorgen över moderns död kommo bekymmer för
framtiden. Ett tag såg det ut, som om Booker Washington skulle
få lov att slå Hampton ur hågen för all framtid. Men tack
vare vänliga människor och sin egen energi lyckades han
komma dit igen och gå igenom även det tredje skolåret. I
juni 1875 tog han examen. Under sommaren tjänstgjorde
han som kypare, och på hösten erhöll han anställning som
lärare vid skolan i Malden.
Booker Washington hade naturligtvis fått lära sig en
hel del nyttiga saker i Hampton. Men viktigare var, att
han där fått hela sin syn på livet förändrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>